Protokoll, förda vid Sions Vises sammankomster

Printer-friendly versionPrinter-friendly versionThe following item is a Swedish translation of "the Protocols of the Learned Elders of Zion" . Also available in English, and Finnish

 

Protokoll, förda vid Sions Vises sammankomster

Inledning

AV S. Nilus

År 1901 lyckades jag komma över en till sitt omfång jämförelsevis oansenlig handskrift, som kom att utöva en så djup omvälvning i min världsåskådning som endast en gudomlig kraft kan utöva på människoanden likt undret med en blindfödd som plötsligt kan se. Denna handskrift hade titeln "Protokoll förda vid Sions Vises sammankomster", och jag fick den av den numera avlidne Tschernska häradsadelsmarskalken. sedermera Stavropolska viceguvernören Alexej Nikolajevitsch Suhotin. Jag hade redan då börjat mitt skrivande till Guds ära, och till Suhotin stod jag i ett sådant vänskapsförhållande som till en man, som delar mitt synsätt och mina övertygelser - en man "av yttersta högern", som det nu heter.

Suhotin lämnade handskriften till mig med orden:

"Jag överlåter den till din fulla disposition. Läs igenom den och sätt dig in i den och gör något av den till nytta för den kristna andan, för annars kanske den bara blir liggande hos mig förgäves. I politiskt avseende är den värdelös eftersom det numera är för sent att göra något av den, men i andligt avseende kan den i dina händer, Gud give, komma till nytta."

I förbigående meddelade mig Suhotin att han i sin tur fått denna handskrift av en dam som permanent är bosatt utomlands, att denna dam har en egendom i det Tschernska häradet (jag vill minnas att han nämnde hennes namn men jag har glömt det) och att hon kommit över den på ett mycket hemlighetsfullt sätt. Suhotin nämnde vidare att damen ifråga efter sin återkomst från utlandet, överlämnat ett exemplar av denna handskrift till Sipjagin, d v s inrikesministern, och att denne omedelbart därefter blev mördad .... Suhotin berättade ytterligare ett och annat på samma hemlighetsfulla sätt, men då jag senare tittade närmare på handskriftens innehåll, blev jag övertygad om att den med sin fruktansvärda och skoningslöst uppriktiga sanning till den grad vittnar om äktheten av sin härkomst från "de Sionska Vise", att den inte är i behov av något annat vittnesbörd om sitt ursprung. Men jag var då ännu ganska ung, inte tillräckligt bekant med Guds ord, inte heller med den ortodoxa lärans förkämpar och därför försökte jag främst vända mig till de världsliga makthavarna med avsikten att, genom "protokollen" varsko dem om den kommande faran.

En högt uppsatt person som jag trodde skulle intressera sig för min handskrift och vilken, som det föreföll mig, hade kunnat inverka på händelsernas gång i Ryssland, svarade mig att den slaviska folkstammen ännu inte uttalat sitt sista ord och att däför Sions Vise, hur listiga och märktiga de än var, inte skulle lyckas förverkliga sina ansträngningar och "följaktligen finns det ingen anledning att oroa sig för dem".

En annan person i ännu högre ställning, till vilken jag vände mig med de sionska protokollen, var storfursten - och martyren - Sergej Alexandrovitsch. Sedan han läst igenom dem lät han, genom en honom närstående person, delge mig sin åsikt med två ord:

"För sent!"

Därefter gjorde jag ytterligare ett försök att bringa min handskrift tillvederbörandes kännedom, men även de blev resultatlösa.

På detta sätt gick tiden från 1901 till december 1905, då slutligen andra upplagan av min bok "Det stora i det ringa" utkom. I den vände jag mig för första gången till läsaren med ord om Antikrist i innebörden av "en snar politisk möjlighet". I denna bok ingick även "protokollen". Detta var, såvitt jag vet, första gången den hemliga frimurar-judiska sammansvärjningen mot den kristna världen enligt urkällorna, d v s enligt erkännande av denna sammansvärjnings egna ledare, offentliggjordes.

På den utom den kristna kyrkan liggande världen gjorde offentliggörandet av dessa protokoll ett knappt märkbart intryck. Den periodiska pressen, vars flesta organ befinner sig antingen i judehänder eller under judarnas ledning och inflytande, bemödade sig att tiga ihjäl dem genom att nämna dem i förbigående som ett halvgalet påhitt eller en saga. Men bland de troende kristna gjorde "protokollen" starkt intryck och gav min bok en framgång som översteg varje förväntan och spred kunskapen och insikten om nutidens förborgade hemligheter i vida kretsar av den kristna världen.

Sedan dess har min bok med "protokollen" redan utkommit i 4 upplagor, men först nu har jag med full säkerhet, enligt judiska källor, fått erfara att dessa "protokoll" inte är annat än en strategisk plan att bringa världen under Israels häl. Protokoll utarbetade av det judiska folkets ledande män under loppet av många århundraden av dess spridning kring världen och föredragen i de äldstes råd av "landsflyktens furste"*) Theodor Herzl, vid den 1:sta Sionistiska kongressen som sammankallades av Herzl i Basel i augusti år 1897.

Den s k "sionistiska" rörelsen bland intelligentsian representanter för det judiska folket, liksom deras strävan efter ett nytt intåg i det "Förlovade landet", föddes för inte mer än 30-40 år sedan, men ett riktigt genombrott fick den just av Hertzl, som liksom hade förkroppsligat i sig den falske Elias' bild, till vilken det talmudiska Israels förhoppningar ger en plats blans föregångarna till den kommande falske Messias, "världshärskaren av Davids säd".

Hur dessa dokument, vilka utgör "det allra heligaste" av Israels förhoppningar, deras ledares hemlighet under flera århundraden, hade kunnat tränga ut till de "oinvigdas", den stora allmänhetens kännedom - det är okänt och blir knappast någonsin uppdagat. Jag fick dem, som ovan nämnts, år 1901, och samma år, i en cirkulärskrift Nr:18 och andra meddelanden till sionisterna i den sionistiska "Actions Comity's" namn, anför Herzl klagomål över att "några konfidentiella meddelanden, trots utfärdade varningar, inte hemlighållits utan spridits ut."

Även om detta vore ett rent tillfälligt sammanträffande, så är det inte utan sin betydelse. Men jag ser i detta faktum inte bara en händelse: det är Guds finger, som vidrört den förlåt, som dolt en sekelgammal henlighet och tecknat på hela kristenhetens tempelmur med eldskrift de bibliska orden: Mene-Tekel-Ufarsin.

Jag är övertygad om, att alla mina bröder iden kristna tron delar denna övertygelse med mig. Det var inte för intet som 1:sta Basel-kongressen, som tände så otroliga förhoppningar bland det judiska folket, upphöjde till dessförinnan okänd höjd bland judarna namnet på dess spiritus rector (andlige ledare). Det var inte för intet som dessa "protokoll" fick en så omfattande spridning i den kristna världen.

Var det därför att förvåna sig över om de känsliga sönerna av det "förföljda folket" vid en sådan "hänryckning" skulle ha förtalat sig och förrått hemligheten? T o m själve Herzl var, enligt hans anhängares medgivande inte främmande för pratsjuka och han blev även tvungen att rättfärdiga sig inför sina meningsfränder. Med anledning av en liknande anklagelse för alltför stor uppriktighet i ett tal, som han hållit i London under färskt intryck av de glädjande underrättelser han erhållit om Wilhelm II:s förhållande till sionismen, urskuldade sig Herzl med följande ord: "Det finns tillfällen, då man erfar ett nytt faktum, en gynnsam omständighet, en händelse, som man av försiktighetsskäl tillsvidare bör förtiga, då man inte vill tända en förtidig entusiasm, utan önskar hålla rörelsen inom försiktighetens och det gradvisa framåtskridandets gränser. Men ni bör finna det fullt förklarligt, om inte ur politisk så ur mänsklig synpunkt, att man kan hamna under det omedelbara intrycket av ett sådant nytt faktum, som då skedde med mig. Några av de här närvarande vet vad jag talar om. Om i en sådan stund, då man plötsligt blir övertygad om att den, som vanvettig betraktade, sionistiska rörelsen blivit tillfullo erkänd i de realpolitiska faktorernas värld (vilket inte den värsta fiende skulle kunna förneka, om vi skulle komma på den tanken att berätta allt för honom) om - säger jag - i ett sådant ögonblick av glad tillfredsställelse, man även låter undslippa sig orden: "ja tror att våra planer kommer att gå i uppfyllelse och t o m i en så nära framtid att även män i min ålder kommer att uppleva den" - så är detta ännu inte ett tomt löfte och hotar inte att framkalla en skadlig entusiasm. De ord jag uttalade i London föll till all lycka i en fruktbringande jordmån och stegrade våra vänners iver, vilken knappast kunde hållas uppe på önskvärt sätt endast med tal och matematiska beräkningar. Jag vet inte med mig att jag skulle ha syndat på så sätt emot den sionistiska rörelsen och emot det förnuftiga i vår agitation".

Om själve "landsflyktens furste" "i glädjen" inte kunde tygla en överflödig "pratsjuka", hur kan man då med säkerhet räkna på absolut tystnad hos varenda en av hans hantlangare?

Detta är troligen förklaringen till att den i sekler dolda "laglöshetens hemlighet" har uppdagats nu i våra dagar. Detta är orsaken till att nedan offentliggjorda "Sions Vises protokoll" avslöjats.

Enligt vad Herzls sagt så har han erhållit de "konfidentiella meddelandena om de viktigaste sakerna" av "tre aktade personer, nämligen överste Goldschmidt, Sir Samuel Montague och den hedervärde herr Singer". Av dessa tre "aktade" judar är Sir Samuel Montague f n krigsförnödenhetsminister hos vår bundsförvant England, den "hedervärde herr Singer" känner varje rysk by, där det finns en på avbetalning såld Singer symaskin. endast "överste" Goldschmidt är tillvidare okänd för ryssarna.

Och nu, låt oss övergå till "protokollen".

Protokoll 1

Grundläggande doktrin

Protokoll 2

Ekonomisk krigsföring

Protokoll 3

Metoder för erövring

Protokoll 4

Materialsim ersätter religion

Protokoll 5

Despotism och modernism

Protokoll 6

Teknik för maktövertagande

Protokoll 7

Världsomspännande krig

Protokoll 8

Provinsiella regeringar

Protokoll 9

Försämring av kunskap

Protokoll 10

Förberedelser för maktövertagande

Protokoll 11

Den totalitära staten

Protokoll 12

Kontroll av pressen

Protokoll 13

Distrahera

Protokoll 14

Angrepp på religionen

Protokoll 15

Skoningslöst förtryck

Protokoll 16

Hjärntvätt

Protokoll 17

Skymfning av auktoriteter

Protokoll 18

Hindra motståndare

Protokoll 19

Härskare och folket

Protokoll 20

Finansprogram

Protokoll 21

Lån och kredit

Protokoll 22

Makten över guldet

Protokoll 23

Skapa lydnad

Protokoll 24

Ledaregenskaper

 

 

Protokoll 1

 

Styrkans rätt. - Friheten endast en inbillning. - Guldet. Tron. Självstyrelsen - Kapitalets despotism -

1. Låtom oss utan alla fraser tala om betydelsen av varje tanke, låt oss genom jämförelser och slutledningar belysa varje omständighet.

2. Därför vill jag formulera vårt system såväl ur våra som gojernas *) synpunkter.

[* Gojim - de kristna eller i allmänhet icke judar.]

3. Vi bör komma ihåg, att människor med dåliga instinkter finns överallt flera än goda sådana; därför uppnås de bästa resultat genom att styra dem med våld och skräck och inte genom akademiska resonemang. Varje människa strävar till makt, var och en skulle vilja bli diktator, om han bara kunde det, men då skulle denna människa därvid vara förmögen att uppoffra allas väl för att uppnå sitt eget.

4. Vad är det, som har tyglat de vilda djur vi kallar människor? Vad har lett dem hittills?

5. I begynnelsen av samhällslivet underkastade de sig den råa och blinda styrkan, senare - lagens, som utgör samma styrka, endast maskerad. Härav drager jag den slutledning, att - enligt naturens lag - rätten ligger i styrkan.

6. Den politiska friheten är en idé, men inte ett faktum. Denna idé måste man kunna tillämpa, då det är nödvändigt att genom ett inbillat lockbete dra folkkrafterna till sitt parti, om detta senare har föresatt sig att störta ett annat, som innehar makten. Denna uppgift underlättas, om motståndaren själv smittas av frihetsidén, av den s k liberalismen, och för idéns skull ger efter i sin makt. Här visar sig då vår teoris överlägsenhet: de lössläppta regeringstyglarna grips omedelbart enligt tillvarons lag och samlas i en ny hand, emedan den blinda folkmakten inte kan existera en enda dag utan ledare, och den nya makten endast intar den gamlas plats, sedan den försvagats av liberalismen.

7. I vår tid har guldets makt intagit de liberala styrelsemännens plats. Det fanns en tid, då tron styrde. Frihetsidén är ouppfyllbar, emedan ingen kan begagna sig av den med måtta. Ge åt ett folk, om ock för en kort tid, självstyrelse, och denna skall övergå i självsvåld. Därefter uppstår inre stridigheter, vilka snart övergår till sociala slaktningar, i vilka staterna förbrinna och deras betydelse förvandlas till aska.

8. Utmattas riket i egna, inre konvulsioner eller överlämna de inre stridigheterna detsamma i händerna på yttre fiender, i vardera fallet kan det anses vara oåterkalleligen förlorat: det är i vår makt. Kapitalets despotism, som helt och hållet är i våra händer, räcker det ett räddande halmstrå, vid vilket det måste hålla sig fast emot sin vilja, i annat fall störtar det i avgrunden.

9. Jag frågar den, som i sin liberala anda skulle säga, att ett sådant resonemang vore omoraliskt: om ett rike har två fiender och om det gentemot den yttre fienden är tillåtligt och inte anses vara omoraliskt att begagna vart stridssätt, som t ex att inte meddela fienden sina krigsplaner, att anfalla honom om natten eller med övermakt, så varför kan man kalla sådana medel i förhållande till den farligare inre fienden, förstöraren av allmän ordning och välstånd, otillåtliga och omoraliska?

10. Kan det sunda, logiska förnuftet räkna på att med framgång leda folkmassorna med hjälp av förnuftiga förmaningar och övertalningar under möjlighet av motsägelse, om ock förnuftsvidrig, men som kan förefalla det ytligt resonerande folket behagligare? Under inflytande av låga passioner, fördomar, seder, traditioner och sentimentala teorier hänger sig människorna åt massorna och massornas individer åt partisplittringar, som förhindrar varje överenskommelase t o m på basen av fullt förnuftig förmaning. Varje folkmassebeslut beror på en tillfällig eller hopagiterad pluralitet, som till följd av okunnighet om de politiska hemligheterna fastställer ett absurt beslut, som sätter fröet till anarki i styrelsen.

11. Politiken har ingenting gemensamt med moralen. En regent, som låter leda sig av moralen, är därför inte säker på sin tron. Den, som önskar regera, bör tillgripa list och hyckleri. Ädla folkegenskaper - uppriktighet och hederlighet - är brister i politiken, eftersom de bättre och säkrare störtar regenter från tronen än den starkaste fiende. Dessa egenskaper kan vara attribut för gojim-regeringarna; vi ska i intet fall ledas av dem.

12. V?r r?tt ligger i styrkan. Ordet r?tt ett abstrakt begrepp, en p? intet s?tt bevisad tanke. Detta ord betyder endast: giv mig det jag ?nskar, p? det jag d?rigenom f?r bevis p? att jag ?r starkare ?n du !

13. Var b?rjar r?tten? Var slutar den?

14. I ett rike med en dålig organisation av makten, värdelösa lagar och en svag regent, försvagad genom en mängd rättigheter, som uppstått tack vare liberalismen, hämtar jag en ny rättighet - att med den starkes rätt störta mig över och slå ned alla existerande förordningar och föreskrifter, lägga vantarna på lagarna, omskapa alla institutioner och göra mig till herre över dem, som överlämnat åt oss sin styrkas rätt, eftersom de avstått den frivilligt, liberalt.

15. Nu, då varje välde vacklar, kommer vår makt att bliva oövervinneligare än varje annan, emedan den kommer att vara osynlig, tills den blir så fast, att ingen slughet är i stånd att undergräva den.

16. Ur det tillfälliga onda, som vi nu är tvungna att utöva, uppstår det goda i en orubblig regering, vilken återupprättar den regelrätta gången i folkexistensens mekanism, störd av liberalismen. Resultatet helgar medlen. Låt oss fästa vår uppmärksamhet vid våra planer, inte så mycket vid det goda och moraliska, som vid det nödvändiga och nyttiga.

17. Framför oss ligger en strategiskt utstakad plan, från vilken vi i intet fall böra avlägsna oss, utan att riskera tillintetgöra många seklers arbete.

18. För att utföra ändamålsenliga handlingar bör man ta i betraktande massornas låghet, ombytlighet, deras oförmögenhet att hålla ord och att förstå och högakta sitt eget livs villkor, sitt eget välstånd. Man bör ha klart för sig, att massornas makt är blind, oförnuftig, oresonlig, lystrande till höger och vänster. En blind kan icke leda blinda utan att föra dem till avgrundens rand. Alltså, massornas individer, uppkomlingar av folket, om ock genialiskt kloka, men utan insikter i politiken, är inte förmögna att uppträda som massornas ledare, utan att bringa hela nationen på fall.

19. Endast den, som från barndomen uppfostrats till självhärskare, kan tillfullo fatta de ord, som är skrivna med politiska bokstäver..

20. Folkmassan, överlämnad åt sig själv, dvs åt uppkomlingar ur sin egen mitt, tillintetgör sig själv genom partistrider, som uppväcks av maktbegär och popularitetsjäkt samt genom därav uppstående oordningar. Är det ens möjligt, att folkmassorna skulle kunna lugnt, utan rivalitet bedöma eller reda sig med landets affärer, vilka inte få förblandas med personliga intressen? Är de i stånd att försvara sig mot yttre fiender? Det är inte ens tänkbart, ty en plan, som är fördelad i så många delar, som det finns huvuden i folkhopen, förlorar sin enhetlighet, och därför blir den obegriplig och outförbar.

21. Endast under ett sådant kan statsplanerna utarbetas vidlyftigt tydliga, i ordningsföljd, fördelande allt i statsmaskinens mekanism. Härav måste man dra den slutsatsen, att en ändamålsenlig styrelse, som skall vara till nytta för landet, bör koncentreras i händerna på en ansvarig person. Utan absolut despotism kan en civilisation inte existera, genomförd, inte av massorna, utan av deras ledare, vem han än må vara. Folkhopen består av barbarer, som visar sitt barbari vid varje tillfälle. Så snart folkmassan bemäktigar sig friheten, förvandlas den till anarki, vilken i sig själv är höjden av barbari..

22. Betrakta de av sprit överlastade djur, som förlorat förståndet av vin, vars obegränsade förtärande är givet samtidigt med friheten! Inte kan vi tillåta oss att de våra gå därhän ... Gojim-folken är bortkollrade genom spritdrycker, och deras ungdom har blivit förslöad av klassicismen och tidigt liderligt leverne, vartill våra agenter lockat dem - informatorer, lakejer, guvernanter i rika familjer, bodbetjänter och alla våra kvinnor i gojernas förlustelseinrättningar. Till dessa senare räknas s k "damer ur societeten". frivilliga föregångerskor i liderlighet och lyx.

23. Vår paroll är - makt och hyckleri. Endast styrka segrar i politiska saker, i synnerhet om den är dold i de talanger, som är nödiga för statsmän. Våld bör vara principen och list och hyckleri - reglerna för regeringar, vilka inte ämnar nedlägga sin spira inför fötterna på någon ny makt. Detta onda är det enda medlet att uppnå målet - det goda. Därför bör vi inte rygga tillbaka för mutor, bedrägeri och förräderi, då de kan tjäna till att föra oss till målet. I politiken bör man kunna ta annans egendom, utan att vackla, om man därigenom vinner undergivenhet och makt.

24. Vårt rike, som följer den fredliga erövringens väg, har rättighet att förbyta krigets fasor mot mindre märkbara och mera ändamålsenliga dödsdomar, varmed man får underhålla terrorn, som tvingar till blind lydnad. Rättvis, men obeveklig stränghet är den verksammaste faktorn i statsmakten; icke endast för fördelens skull, utan även i poliktens namn, för segerns skull, bör vi hålla oss till ett program av våld och hyckleri. Beräkningens doktrin är lika så stark, som de medel den begagnar sig av. Därför är det icke så mycket genom själva medlen, som genom stränghetens doktrin vi komma att segra samt underkasta alla regeringar vår överregering. Det är nog att man vet, att vi äro obevekliga, för att varje olydnad skall upphöra.

25. Redan i forntiden utslungade vi bland folken orden: "frihet, jämlikhet, broderskap", ord, otaliga gånger sedan dess upprepade av de själlösa papegojor, som från alla håll flyger till dessa lockbeten. Med dem har välståndet i världen, den verkliga personliga friheten, förr så skyddad mot massornas tryck, förintats. Man skulle inte tro, att kloka, intelligenta gojer inte skulle klargjort för sig den abstrakta beskaffenheten av de uttalade orden, att de inte skulle märkt motsägelsen i deras betydelse och i deras förhållande till varandra, att de inte skulle sett, att det i naturen inte existerar någon jämlikhet, inte kan finnas frihet, att själva naturen har fastställt olikhet i förstånd, karaktär och anlag ävensom beroendet av dess lagar, att de inte skulle insett, att massan är en blind kraft, att uppkomlingar, valda av och ur massan för att styra, på politikens område, är lika blinda som den själv, att en invigd, om också enfaldig kan styra, medan däremot en inte invigd, även om han vore ett geni, intet begriper i politiken - allt detta har förbisetts av gojerna. På alla håll i världen har orden "frihet, jämlikhet och broderskap" ställt i våra led, genom våra blinda agenter, hela legioner, vilka med jubel burit våra fanor. Likväl är dessa ord maskar, som undergrävt gojernas välstånd, överallt tillintetgjort fred, lugn, solidaritet, i det de förstört alla deras rikens grundvalar. Framdeles får ni se, att detta har bidragit till vår triumf: detta har givit oss möjlighet bl a att få den viktigaste triumf på hand - upphävandet av privilegierna eller m a o grunden för gojimaristokratin, vilken var folkens och staternas enda försvar mot oss.

26. På alla håll i världen har orden "frihet, jämlikhet och broderskap" ställt i våra led, genom våra blinda agenter, hela legioner, vilka med jubel burit våra fanor. Likväl är dessa ord maskar, som undergrävt gojernas välstånd, överallt tillintetgjort fred, lugn, solidaritet, i det de förstört alla deras rikens grundvalar. Framdeles får ni se, att detta har bidragit till vår triumf: detta har givit oss möjlighet bl a att få den viktigaste triumf på hand - upphävandet av privilegierna eller m a o grunden för gojimaristokratin, vilken var folkens och staternas enda försvar mot oss.
På ruinerna av den forna bördsaristokratin har vi i spetsen för all intelligens-aristokrati - ställt penningens. Denna nya aristokratis värdesättning har vi lagt i den av oss beroende rikedomen samt i den av våra vise utbildade vetenskapen.

27. Vår seger har underlättats ännu därigenom, att vi i relationer med för oss behövliga personer alltid spelat på det mänskliga väsendets känsligaste strängar - på beräkning och begär, på människans omättliga materiella behov, och de uppräknade mänskliga svagheterna är, till och med tagna var för sig, i stånd att döda initiativet, i det de utlämnar människan till den, som köper hennes verksamhet.

28. Frihetens abstraktion har gjort det möjligt att övertyga massorna om att regeringarna inte är annat än förvaltare hos landets ägare - folket, och att man därför kan byta desamma som man byter handskar.

29. Statsöverhuvudenas avsättlighet har överlämnat dem i våra händer och gjort dem till våra lekdockor.

Protokoll 2

1. För oss är det nödvändigt, att krigen om möjligt inte resulterar i terriroriella vinningar. Detta överför kriget på ekonomisk grund, genom vilket nationerna i vår hjälp ser styrkan av vårt herravälde, och under sådana förhållanden görs båda de krigförande parterna beroende av vår internationella agentur som äger miljoner ögon, vilka inte fördunklas av några som helst hänsyn. Då kommer våra internationella rättigheter att utplåna de nationella i den egentliga betydelsen av rätt.

2. Administratörerna som är valda av oss ur folkets led och beroende av dessas slaviska böjelser, är inte lämpade att regera, varför de lätt kan göras till marionetter i vårt spel, i händerna på våra genialiska och lärda rådgivare-specialister, vilka från den tidigaste barndomen blivit uppfostrade till att syra hela världen. Som ni redan vet har dessa våra specialister förvärvat nödvändiga kunskaper i regerandets konst ur våra politiska läror, ur historiens erfarenheter och ur iakttagelser av varje företeelse i det dagliga livet. Gojerna låter sig inte ledas av de praktiska resultaten av opartiska, historiska iakttagelser, utan av teoretisk rutin, utan någon som helst kritik av dess resultat. Därför behöver vi inte räkna med dem - de kan gärna tills vidare förlusta sig eller leva i hopp om nya förlustelser eller på minnet av upplevda sådana. Må de anse det som det förnämsta, som vi inspirerat dem att anse för vetenskapens (teorins) sista ord. I detta syfte uppväcker vi ständigt genom pressen blint förtroende för densamma. Gojernas intellektuella kommer att glädjas över sina kunskaper, utan att dock logiskt granska dem. De kommer att genomdriva alla ur vetenskapen hämtade teorier, som är uppkonstruerade av våra agenter i avsikt att uppfostra sinnena i en för oss gynnsam riktning.

3. Tro inte att våra påståenden är påhittade. Observera de av oss arrangerade framgångarna för darwinismen, marxismen, nietscheismen. Dessa lärors upplösande verkan på gojernas sinnen bör, åtminstone för oss, vara uppenbar.

4. Vi måste räkna med de samtida folkens sätt att tänka, karatärer och tendenser för att inte begå misstag i politiken och i styrandet av administrativa institutioner. Vårt system, vars mekanisms delar man kan ordna på olika sätt, beroende på de folkens temperament, som vi möter på vår väg, kan inte ta hem segern, om inte dess praktiska tillämpning kommer att grunda sig på tidigare erfarenheter tillsammans med de nu aktuella.

5. De nuvarande regeringarna har i sina händer en storartad makt, som styr människors sätt att tänka - det är pressen. Pressens roll är s a s att påvisa nödvändiga krav, framföra folkets klagan, uttrycka och skapa missnöje. I pressen personifieras frispråkighetens triumf. Men regeringarna har inte förstått att begagna sig av denna makt - och den har kommit i våra händer. Genom den har vi vunnit makt och inflytande, medan vi själva har stannat i skuggan. Tack vare pressen har vi tagit guldet i våra händer, även om det kostat oss blod och tårar.
Vi har köpt oss fria genom att offra många av vårt folk. Men varje offer från vår sida kostar tusende gojer inför Gud.

Protokoll 3

1. Idag kan jag meddela er att vi står bara några steg från målet. Det återstår bara en liten vägsträcka och hela vår tillryggalagda väg är färdig att sluta den Symboliska Ormens cirkel. Då denna krets sluts kommer alla europeiska riken att omslutas av den som i ett skruvstäd.

2. Den samtida konstitutionella vågen faller inom kort eftersom vi har reglerat den utan noggrannhet för att hindra dem att komma i jämvikt inna dess stöd blivit utslitet. Gojerna har förutsatt att de smitt den tillräckligt fast och förväntar sig att vågen skall komma i jämvikt. Men stödet - de regerande - är undanskymt av sina representanter som gör sådana dumheter som att låta sig hänföras av sin okontrollerbara och oansvariga makt. För denna sin makt har de att tacka terrorn som behärskar slotten. Då regenterna inte kan närma sig sitt folk och tränga in i dess krets kan de inte komma överens med folket och skydda sig mot de maktlystna. Den seende regerande makten och den blinda folkmakten, vilka av oss hålls skilda från varandra, har förlorat varje beydelse, ty skilda från varandra är de maktlösa som dem blinde utan käpp.

3. För att förleda de maktlystna tillmaktmissbruk har vi mobiliserat alla krafter mot varandra genom att vi utvecklat deras liberala tendenser tilloberoende. I denna riktning har vi uppmuntrat all företagsamhet, har vi beväpnat alla partier och har ställt makten som en skottavla för all slags ambition. Vi har förvandlat rikena till arenor för oroligheter och uppror. Om ännu en liten tid skall oroligheter och fallissement uppstå överallt ...

4. Outtröttliga pratmakare har förvandlat alla parlamentariska och administrativa sammanträden till oratoriska tävlingar. Oförsynta journalister och ogenerade pamflettförfattare anfaller dagligen den administrativa personalen. Missbruk av makten skall bringa alla institutioner på fall och allt kommer att ramla under de rasande massornas slag.

5. Folken är fastare fjättrade vid tungt arbete genom fattigdom än de skulle vara genom slaveri eller livegenskap. Från sådant kunde man på ett eller annat sätt befria sig, man kunde försona sig med det. Men från nöden kan de inte lösgöra sig. Vi har i konstitutionen infört rättigheter, som för massorna endast är fingerade - men inte verkliga rättigheter. Alla dessa s k "folkets rättigheter" kan endast existera i inbillningens värld, men aldrig i praktiken. Vad betyder det för proletären-kroppsarbetaren, böjd över sitt tunga arbete, nedtryckt av sin svåra lott, att pratmakarna får rättighet att skrävla, journalisterna rättighet att skriva allt möjligt dravel vid sidan av allvarligare saker, om en gång proletären inte har annan fördel av konstitutionen än de ynkliga smulor vi slänger till honom från vårt bord, (som tack) för att han röstar till förmån för våra intressen och cåra kandidater, för våra agenter? Republikanska rättigheter för fattigman - är en bitter ironi, för nödvändigheten av så gott som dagligt arbete hindrar honom från att verkligen begagna sig av dem. Istället berövar de honom garantin för en ständig och säker arbetsförtjänst eftersom han blir beroende av arbetsgivarnas och kamraternas strejker.

6. Folket har under vår ledning tillintetgjort aristokratin, som var dess naturliga försvarare och försörjare, för sin egen fördels skull* oupplösligt förenad med fokvälståndet. Nu, i och med aristokratins tillintetgörelse, har folket råkat ut för att bli skinnade av nyrika skurkar som skoningslöst klavbundit arbetarna.

*, Stämmer inte, KONTRAKTET i Torah vilka innehar Guds perfekta lag är det ÄNDA försvaret mot all misshandel och opression.

7. Vi uppträder som arbetarens räddare från detta ok, då vi erbjuda honom inträde i leden av vår arme - av socialister, anarkister, kommunister, vilka vi alltid giva understöd, skenbart följande de broderliga reglerna av allmäntmänsklig solidaritet i vårt sociala frimureri. (Hezekiel 13:10-16; Matteus 7:23-27) Aristokratin, som hade rätt att begagna sig av den arbetande klassens arbete (slavar), var intresserad av att arbetarve voro mätta, friska och kravtiga. Vi äro intresserade av motsatsen - av gojernas degeneration. Vår makt ligger i kronisk hunger och svaghet hos arbetaren, emedan han genom allt detta bindos vid vår vilja, då han i sin styrka finner varken kravt eller energi att motsätta sig den. Hungern befäster kapitalets rättigheter över arbetaren säkrare än den rätt, som den [*o]lagliga, regerande makten givit aristokratin. (* Deuteronomium 17:14-20).

8. Genom hungern och därav uppkommande avundsjuka och hat leda vi folkmassorna, och med deras händer utrota vi dem, som hindra oss på vår väl.

9. Då tiden är inne för vår världshärskare att låta kröna sig, komma dessa händer att bortsopa allt, som kunde vara till hinder.

10. Gojerna har vant sig av med att tänka utan våra vetenskapliga råd. Därför ser de inte det akuta behovet av det som vi, då vårt rike kommer, ska stödja, utan att vika en tum åt sidan, nämligen att man i folkskolorna bör lära sig en enda sann vetenskap, den fönämsta av alla - vetenskapen om organisationen av det mänskliga livet, av det sociala tillståndet som kräver en fördelning av arbetet och följaktligen en indelning av människorna i klasser och stånd. Alla måste vara medvetna om att jämlikhet inte kan finnas till följd av skillnaden mellan olika verksamheters bestämmelse, att den som genom sin handling komprometterar ett helt stånd, inte kan svara inför lagen på samma sätt som den som inte förnärmar någon annan än sin egen heder.Den sociala organisationens rätta vetenskap, i vars hemligheter vi inte tillåter gojerna att få inblick, skulle visa alla, att plats och arbete bör bevaras inom bestämda kretsar, för att inte bli en källa till mänskligt elände p g a olikformigheten mellan uppfostran och arbete. Då de lär sig denna vetenskap kommer folken frivilligt att underkasta sig makten och den av densamma ordnade styrelseformen i staten. I vetenskapens nuvarande tillstånd och den av oss skapade riktningen, hyser folket, som är förvillat och blint tror på det tryckta ordet, i sin okunnighet fiendskap till alla socialgrupper, som de anser stå över dem själva, ty de förstår inte betydelsen av varje samhällsklass.

11. Den ovannämnda fiendskapen ökar ännu mer p g a den ekonomiska krisen, som kommer att förhindra alla börsavtal och all industriell verksamhet. Då vi genom alla tillgänliga medel samt genom guldets makt - som hör och häpna är i våra händer - åstadkommit en allmän ekonomisk kris, kastar vi samtidigt i alla länder i Europa ut mängder av arbetare på gatorna. Dessa massor ska med förnöjelse utgjuta blodet av dem som de i sin okunnighet alltsedan barndomen avundats och vilkas förmögenhet man då kan plundra.

12. De våra komma de icke att röra, emedan stunden för anfallet är oss känd,och av oss skall åtgärder vidtagas för de våras säkerställande.

13. Vi har övertygat alla, att progressen för gojerna till förnuftets herravälde. Vår despotism blir även sådan, ty den förstår att genom förnuftig stränghet dämpa alla oroligheter, utrota liberalismen ur alla institutioner.

14. Då folket märkte, att man i frihetens namn gjorde eftergifter och visade undseende, föreställde det sig, att det var härskare och kastade sig över makten, men som varje blind stötte det naturligtvis på en hop hinder, sökte fåfängt finna en ledare, (Matteus 15:12-14; 23:23-39), förstod icke att ätervända till det förra och nedlade sin fullmakt inför våra fötter. Påminnen eder franska revolutionen, åt vilken vi givit benämningen "Den stora" hemligheten av dess tillkomst är oss väl bekant, ty den är uteslutande våra händers verk.

15. Sedan dess föra vi folket från den ena missräkningen till den andra, för att det skall avstå även från oss till förmån för en härskar despot av Sions blod; vilken vi uppfostra för världen.

16. För närvarande äro vi som en internationell kravt osårbara, emedan vi, om vi anfallas, finna stöd i andra riken. Gojim-folkens bottenlösa nedrighet, krypen för makten, obarmhärtighet mot svagheter, skoningslöshet mot förseelser och nedlåtenhet mot förbrytelser, ofördragsamhet mot motsägelser i en fri organisation, tålmodighet ända till martyrskap inför en djärv despotisms övervåld - se där vad som medverkar till vår oav-hängighet. De tåla och lida av de nutida premiärernadiktatorerna missbruk, för vilka de skulle halshugga tjugu konungar.

17. Huru skall man förklara en dylik företeelse, en sådan brist på följdriktighet hos folkmassorna i anseende till händelser, som det tyckes, av samma slag?

18. Denna företeelse förklaras sålunda, att diktatorerna viska i folkets öra genom sina agenter, att de genom sina missbruk skada staterna för ett högre mål - uppnåendet av folkets väl, deras internationella broderskap, solidaritet och jämlikhet. Naturligtvis tala de icke om att detta kan ske endast under vår spira.

19. Ja, folket dömer dem, som har rätt, och frikänner de skyldiga, inbillande sig, att det kan göra allt vad det vill. Tack vare denna villfarelse tillintetgör folket all rättsordning och skapar oordning vid varje steg.

20. Ordet frihet framkasta samhällsorganisationer i kampen mted varje makt, t. o. nt. den gudomliga och naturens. Det är därför som vi, då vi kamma till herraväldet, måste utesluta detta ord ur mänsklighetens lexikon, som en princip av den djuriska styrkan, vilken förandlar folkmassan till blodtörstiga vilddjur.

21. Det är visst så, att dessa djur insomna varje gäng de har druckit sig mätta av blod, och därvid är det lätt att slå dem i bojor. Men om man icke ger dem blod, sova de icke, utan strida.

Protokoll 4

1. Varje republik genomgår flera stadier. Det första av dem kan jämföras med de första dagarna av en blinds vanvett. Det andra yttrar sig i demagogi, varav föds anarki som oundvikligen leder till despotism, men inte till en laglig och därför ansvarig, utan till en osynlig och anonym despotism, fullt ut lika kännbar som vilken som helst hemlig organisations. Den handlar så mycket mera oförsynt som den opererar bakom ryggen på alla möjliga agenter. Ett ombyte av dessa agenter skadar sällan utan tvärtom understödjer det den hemliga makten, viken tack vare detta ombyte befrias från nödvändigheten att slösa sina medel på belöningar at mångåriga tjänare.

2. Vem eller vad är i stånd att störta en osynligt kravt? Vär kravt är just en sådan. Det yttre frimureriet tjänar de blinde till täck mantel för denna kravt och dess ändamål, men dess verksamhetsplan, t.o.m. dess vistelseort, förblir för folket ständigt okänd.

3. Men friheten kunde även bliva oskadlig och existera i statshushällningen utan men för folkens välstånd, om den skulle hålla sig till principen av tron på en Gud, pa människosläktets brödraskap, hälla sig oberoende av tanken på jämlikhet, som själva naturlagarna motsäga, i det de fastställt principen, att den ena skall lyda under den andra. Med en sådan tro skulle folket styras genom församlingens förmynderskap och skulle undergivet och milt täta leda sig av sin själasörjare, lydande Guds rädslag här på jorden. Det är därför vi nödvändigt måste upprifva tron, inrota ur gojernas sinne själva principen om Gud (*Johannes 3:1-12) samt utbyta denmot aritmetiska beräkningar och materiella fodringar.

3:3:1: Men bland fariséerna var en man som hette Nikodemus, en av judarnas rådsherrar.
43:3:2:Denne kom till Jesus om natten och sade till honom: "Rabbi, vi veta att det är från Gud du har kommit såsom lärare; ty ingen kan göra sådana tecken som du gör, om icke Gud är med honom."
43:3:3:Jesus svarade och sade till honom: "Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Om en människa icke bliver född på nytt*, så kan hon icke få se Guds rike."
43:3:4:Nikodemus sade till honom: "Huru kan en människa födas, när hon är gammal? Icke kan hon väl åter gå in i sin moders liv och födas?"
43:3:5:Jesus svarade: "Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Om en människa icke bliver född av vatten och ande, så kan hon icke komma in i Guds rike.
43:3:6:Det som är fött av kött, det är kött; och det som är fött av Anden, det är ande.[människa+Ande, Själ]
43:3:7:Förundra dig icke över att jag sade dig att I måsten födas på nytt.
43:3:8:Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet icke varifrån den kommer, eller vart den far; så är det med var och en som är född av Anden*."
43:3:9:Nikodemus svarade och sade till honom: "Huru kan detta ske?"
43:3:10:Jesus svarade och sade till honom: "Är du Israels lärare och förstår icke detta?
43:3:11:Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Vad vi veta, det tala vi, och vad vi hava sett, det vittna vi om, men vårt vittnesbörd tagen I icke emot.
43:3:12:Tron i icke, när jag talar till eder om jordiska ting, huru skolen I då kunna tro, när jag talar till eder om himmelska ting?

4. För att gojerna inte ska hinna tänka och observera, ska man locka dem till handel n och industrin. På så sätt kommer alla nationer att söka sina egna fördelar och i kampen om dem märker de inte sin gemensamma fiende. Men för att friheten skall helt upplösa och ruinera gojim-samhällena, bör man bygga industrin på spekulationens grund. Detta har det syftet att det som genom industrin tas ur jorden, inte stannar i industrins händer, utan övergår till spekulation, d v s till våra kassor.

5. DFör att gojerna inte ska hinna tänka och observera, ska man locka dem till handel n och industrin. På så sätt kommer alla nationer att söka sina egna fördelar och i kampen om dem märker de inte sin gemensamma fiende. Men för att friheten skall helt upplösa och ruinera gojim-samhällena, bör man bygga industrin på spekulationens grund. Detta har det syftet att det som genom industrin tas ur jorden, inte stannar i industrins händer, utan övergår till spekulation, d v s till våra kassor.

Protokoll 5

1. Vilken form av administrativ styrelse kan man ge samhällen, där besticklighet har trängt in överallt, där man förvärvar rikedomar genom skickligt utförda, skurkaktiga avtal, där självsvåld härskar, där moralen uppehålls med straffmedel och stränga lagar, men inte enligt frivilligt antagna principer, där känslorna för fäderneslandet och religionen är utplånade genom kosmopolitiska doktriner? Hurudan styrelseform bör man ge dessa samhällen, om inte den despotiska, vilken jag längre fram skall beskriva för er? Vi ska skapa en sträng centralisering av styrelsen för att kunna ta alla samhällskrafter i våra händer. Vi ska reglera på mekaniskt sätt alla det politiska livets handlingar av våra undersåtar genom nya lagar. Dessa lagar ska successivt upphäva tidigare, av gojim medgivna eftergifter och friheter, och vårt herravälde skall utmärka sig genom en så stort anlagd despotism, att det blir i stånd att när som helst och var som helst överrumpla motsträviga och missnöjda gojer.

2. Man skall möjligen, påstå, att despotismen, varom jag talar, icke överensstämmer med den nutida progressen, men jag skall bevisa eder motsatsen.

3. Under de tider, då folken sågo upp tillregenterna som till den Gudomliga viljans rena uppenbarelser, underkastade de sig utan kvot sina självhärskande monarker, men från den dag vi ingivit dem tanken på egna rättigheter, har de börjat betrakta de regerande som vanliga dödliga. Smörjelsen genom det Gudomliga valet har fallit i folkets ögon från konungarnas hjässor, och dä vi berövat folket tron på Gud, har maktens styrka blivit utkastad på gatan till hopens förfogande samt upptagen av oss.

4. Dessutom tillhör oss konsten att leda massorna och personligheterna genom skickligt uttänkta teorier och fraseologier, genom regler för samfundslivet och allehanda andra finter, om vilka gojerna icke ega nägot begrepp, genom det speciella i vår administrativa förmåga, uppfostrad för analys, observation och sådana finesser i kombinationer, vari vi icke har några medtävlare, ävensom genom uppgörandet av planer för politiska handlingar och sammanslutningar. Endast jesuiterna kunde häri tävla med oss, men vi har förstått diskreditera dem inför den korttänkta massan, då deras organisation är synlig, medan vi med vär organisation har stannat i skuggan. För övrigt är det icke likgiltigt för världen, vem som blir dess herre - katolicismens överhuvud eller vår despot av Sions blod?! För oss, det utvalda folket* , är det långt ifrån likgiltigt.

* Vilket de inte är utan Satans synagoga:

Johannes uppenbarelse 2:9 Jag känner din bedrövelse och din fattigdom -- dock, du är rik! -- och jag vet vilken försmädelse du utstår av dem som säga sig vara judar, men icke äro detta, utan äro en Satans synagoga.(Edomiter)

Malaki 1:2 Jag har bevisat eder kärlek, säger HERREN. Nu frågen I: "Varmed har du då bevisat oss kärlek?" Esau var ju en broder till Jakob, säger HERREN, och jag älskade Jakob,
Malaki 1:3 men Esau hatade jag; därför gjorde jag hans berg till en ödemark och hans arvedel till ett hemvist för öknens schakaler.
Malaki 1:4 Om nu Edom säger: "Ja, vi äro förstörda, men vi skola åter bygga upp det ödelagda", så svarar HERREN Sebaot: Väl må de bygga upp, men jag skall åter riva det ned, och så skall man få kalla det 'ogudaktighetens land' och 'det folk, på vilket HERREN evinnerligen vredgas'.

5. För en tid kunde en världskoalition mellan gojerna komma till rätta med oss, men mot detta håll äro vi säkerställda, tack vare de djupa rötter av oenighet mellan dem, vilka numera äro omöjliga att upprycka.(Matteus 13:24-3, 36-43) Vi har ställt emot varandra gojernas personliga och nationella beräkningar, religions- och rashat, uppammat av oss i deras hjärtan under loppet av tjugo år-hundraden. Tack vare allt detta får icke en enda stat understöd, emedan var och en kommer att tro, att en sanunanslutning emot oss är ofördelaktig för honom själv. Vi äro alltför starka - med oss får man ännu uppgöra räkningen. Makterna kunna icke ens ingå obetydliga överenskommelser utan att vårt inflytande hemligera spelar in.

6. Per Me reges regnaret - "Genom Mig regera konungarna". Och profeterna har sagt oss, att vi äro utvalda av Gud själv förherraväldet över hela jorden. Gud har 'förlänat oss geni, på det att vi måtte kunna fulborda vår uppgift. Om det skulle finnas ett geni i motståndarens läger, skulle han ännu kunna upptaga kampen mot oss, men en främling går icke upp emot en gammal inföding: kampen mellan oss skulle bliva skoningslös, sådan världen ännu icke skådat (Daniel 12:1-3 Matteus 24:21-27). Dessutom skulle deras geni komma för sent. Alla riksmekanismens hjul röra sig genom den drivkravt, som befinner sig i våra händer, och denna drivkravt är - guldet. Den av våra vise uttänkta vetenskapen om den politiska ekonomin tillerkänner kapitalet härskarvärdigheten sedan långa tider tillbaka.

7. För att kapitalet skall kunna verka utan hinder, är det nödvändigt att erhålla frihet för monopol i handel och industri, något, som redan genomdrives av en osynlig hand i alla världsdelar. En sådan frihet ger politisk makt åt industri-idkarna, och detta länder folket till men. Nu för tiden är det viktigare att avväpna* folken än att sända dem i krig, det är viktigare att begagna sig av de sjudande passionerna till vår fördel än att släcka dem, viktigare att bemäktiga sig och tolka andras tankar på sitt sätt än att undertycka dem. Vår styrelses förnämsta uppgift består i att försvaga den allmänna meningen genom kritik, avvänja mänskligheten från allt begrundande, som framkallar motstånd och inrikta dess förståndskravter på tomma vältalighetsskärmytslingar.

* Lukas 11:21 När en stark man, fullt väpnad, bevakar sin gård, då äro hans ägodelar fredade.
11:22:Men om någon som är starkare än han angriper honom och övervinner honom, så tager denne ifrån honom alla vapnen, som han förtröstade på, och skiftar ut bytet efter honom.
11:23 :Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.

8. I alla tider har folken likasom individerna tagit ord för handling, emedan de nöja lag med det, som visas, sällan märkande, omi det allmänna livet uppfyllelse följer på löfte. Därför inrätta vi allehanda institutioner för syns skull, vilka vältaligt skall bevisa sina välgärningar till förmån för framåtskridandet.

9. Vi skall antaga alla partiers och riktningars liberala fysionomier samt giva en sådan fysionomi åt folktalarne, vilka genom outtömlig talträngdhet böra ingiva människorna leda vid tal och avsky för talare.

10. För att taga den allmänna meningen i sina händer, bör man bringa den i illrådighet, i det man frän olika håll framkastar alla möjliga motsägande tankar, till dess att gojerna förlora sig i denna labyrint samt inse, att det bästa är att icke ego någon mening alls i politiska frågor, i vilka allmänheten icke behöver vara invigd, emedan endast den bör vara invigd däri, som leder samhället. Detta är den första hemligheten.

11. Den andra för styrelsens framgång nödvändiga hemligheten består däri, att till den grad öka folk- och samhällslytena - vanor, passioner, samhällslagar - att ingen blir i stånd att utreda detta kaos och människorna i följd härav upphöra att förstå varandra. Denna taktik förhjälper oss dessutom till att så kiv och split partierna emellan, splittra alla kollektiva kravter, vilka ännu icke vilja underkasta sig oss, och släcka vart personligt iniativ, som på något sätt kunde hindra vår sak. Ingenting är farligare än det personliga initiativet. Om det är genialiskt,kan det göra mera än en miljon människor, bland vilka vi utsått split (Matteus 21:21) Vi böra leda uppfostran av gojim-samhällena så, att i, varje fall, där det kväves initiativ, folken-stå modfällda i hopplös vanmakt. Ansträngningen; som härflyter ur handlingsfriheten, försvagar kravterna, då den kolliderar med en främmande frihet. Härav uppstå svåra moraliska stötar, missräkningar, motigheter. Genom allt detta utrötta vi gojerna så, att vi tvinga dem att erbjuda oss den internationella makten, vilken utan att nedriva kan omfatta alla statsmakter i världen och bilda en Överregering. I stället för de nuvarande regenterna komam vi att skapa en skräckbild, som kommer att nämnas Överregerings-administration. Dess armar komma som gripklor att sträckas åt alla håll, med en så kolossal organisation, att den icke kan undgå att kuva alla folk.

Protokoll 6

 

1. Snart skall vi organisera enorma monopol - reservoarer för kolossala rikedomar, av vilka t.o.m de största gojim-förmögenheterna skall vara så beroende, att de tillsammans med staternas kredit drunkna däri dagen efter den politiska katastrofen.

2. Herrar ekonomister, här närvarande, övervägen betydelse av denna kombination!

3. Med alla tillbudstående medel böra vi utveckla betydelsen av vår Överregering, utgivande den sm beskyddare och belönare för alla dem, som frivilligt underkasta sig.

4. Gojernas aristokrati som politisk makt har avlidigt - med denna har vi inga ouppgjorda räkningar längre. Men som inneharre av jord är den oss skadlig därigenom, att den kan vara självständig i sina livsbehov. Vi böra därför göra allt, vad i vår förmåga står, för att beröva den dess jord.

Därtill är det bästa medlet höjandet av jordskatterna - skuldsättningen av jorden. Dessa medel hålla jordägandet ovillkorligen i betryckt tillständ.

5. Då aristokraterna genom ärftlighet icke kunna nöja sig med litet, ruinera de sig snart.

6. Samtidigt böra vi starkt understöda handel och industri och i synnerhet - spekulationen, vars roll är att utgöra en motvikt till industrin. Utan spekulation förökar industrin privata förmögenhetcr samt tjänar till höjande av jordbruket, i det den befriar jorden från skuldbe- lastning, grundad på lån från jordbruksbanker. Industrin bör draga frän jorden både arbetskravt och kapital och genom spekulationen överlänma i våra i händer alla världens kapital samt pä så sätt driva alla gojer till proletärernas led. Då komma gojerna att böja sig inför oss för endast för rättigheten att existera.

7. För att ruinera gojim-industrin skall vi utsläppa spekulationen till hjälp det av oss bland gojerna starkt utvecklade behovet av lyx, en allt uppslukande lyx. Låt oss höja arbetslönerna , vilket likväl ingalunda är till något gagn för arbetarne, ty samtidigt fördyra vi nödvändighets- artiklarna, som om det vore en följd av jordbrukets och boskapskölselns förfall. Ja, dessutom skall vi skickligt undergräva produktionskällorna, vänjande arbetarne vid anarki och dryckenaskap samt vidtagande alls ätgärder fir att från jorden driva alla gojernas intelligenta kravter.

8. För att den verkliga innebörden av vår politik icke skall varsnas i förtid av gojerna, skall vi dölja den under masken av en human strävan att tjäna de arbetande klasserna och de .stora ekonomiska principerna, varför våra ekonomiska teorier driva en verksam propaganda.

Protokoll 7

1. Intensiteten av rustningarna, ökandet av polisstaten - allt detta utgör nödvändiga kompletteringar till dä ovan framlagda planerna. Det är nödvändigt att komma därhän, att det utom oss i alla stater endast finnes en massa proletärer, några oss tillgivna miljonärer, polismanskap och soldater.

2. I hela Europa och med tillhjälp av dess förbindelser även på andra kontinenter måste vi åstadkomma stridigheter och fiendskap. Däri ligger en dubbel fördel.

3. För det första hålla vi därigenom alla länder i respekt, vilka väl veta, att vi efter gottfinnande äga makt att åstadkomma oroligheter ellär återinföra ord ning. Alla dessa länder har vant sig vid att se i oss ett nödvändigt ont.

För det andra tilltrassla vi genom intriger alla trådar, dragna av oss till alla regeringskabinett genom politik, ekonomiska avtal eller skuldförbindelser. För att uppnå detta måste vi väpna oss med slughet och ränkfullhet under förhandlingarna och avtalen män i det, som kallas det officiella språket, böra vi hålla än motsatt taktik och visa oss hederliga och medgörliga. I'å så sätt komma gojernas folk och regeringar, däm vi lärt att endast se den synliga sidan av det, som vi förelägga däm, att betrakta oss som välgörare och människosläktets räddare.

3. Varje motstånd måste vi vara i stånd att bemöta med krig genom grannarna till det land, som vägar motsätta sig oss, men om även vår fiendes grannar ämna ställa sig kollektivt emot oss, sä skall vi svara med allmänt världskrig.

4. Den huvudsakliga framgången i det politiska livet betingas av hemlighetsfullheten i depolitiska operationerna: ordet bör icke stämma överens med diplomatens handlingar. Pressen och den allmänna meningen.

5. Vi måste tvinga gojim-regeringarna till verksamhet till förmån för den av oss i vidsträckt mått uttänkta plan, som redan närmar sig det önskade slutet, genom den allmänna meningen, i hemlighet inspirerad av oss mord tillhjälp av den s. k. stormakten - pressen, som pä få undantag när, vilka alldeles kunna lämnas ur räkningen, helt är i vära händer. Med ett ord, för att resumera vårt system för tyglande av gojim-regeringarna i Europa, demonstrera vi för en av dem vår makt genom attentat, d. v. s. genom terror, och alla tillsammans, om man kunde tänka sig möjligheten att de samfällt reste sig mot oss, svara vi med amerikanska, kinesiska eller japanska kranoner.

 

Protokoll 8

1. Vi måste försäkra oss om alla vapen, varav våra motståndare kunde begagna sig emot oss. Vi måste uppsöka de mest fintliga uttryck i Europas juridiska lexikon, rättfärdigande eventuella resolutioner, vilka kunde synas i högsta grad djärva eller orättvisa, emedan sådana resolutioner måste avfattas så, att de förefalla som de högsta moraliska. regler av juridisk karaktär. Vår styrelse bör omgiva sig med civilisationens alla kravter, bland vilka den kommer att röra sig. Den omgiver sig med tidningsskrivare, jurister-praktikanter, admnistratorer, diplomater och slutligen med folk, som fått en högsta utbildning i våra speciella skolor. Dessa personor skall ega kännedom om alla hemlighe ter i det sociala livet, de skall känna alla tungomål, sammanställda med politiska bokstäver och ord, de skall vara förtrogna med alla den mänskliga naturens avigsidor, känna alla dess svaga strängar, för att kunna spela på dem. Dessa strängar äro - gojernas förnuftsriktning, deras intensioner, brister, laster och egenskaper, differenser mellan klasser och stånd. Det är tydligt, att de genialiska medarbetarne i vår styrelse, om vilka jag tapir, icke komma att utväljas bland gojerna, vilka äro vana att uppfylla sitt administrativa arbete utan att hängiva sig åt tanken på vad därmed bör uppnås, utan att tanka på vartill det år nödigt. Gojernas administratorer underskriva papper, utan att läsa dem, tjäna för vinnings skull eller av ärelystnad.

2. Vi skall omgiva vår styrelse med en hel värld av ekonomister. Det är därför som de ekonomiska vetenskaperna utgöra det förnämsta undervisningsämnet för judarna. En hel plejad av bankirer, industriidkare, kapitalister och huvudsakligast miljonärer, emedan i själva verket allt kommer att avgöras med siffror.

3. För en tid, medan det ännu icke är ofarligt att anförtro de ansvarsfulla posterna i våra riken åt våra bröder, skall vi giva dem åt personer, vilkas förflutna och karaktärer äro sådana, att mellan dem och folket förefinnes en klyfta, personer, vilka i händelse av olydnad mot våra föreskrifter har att vänta antingen dom eller landsflykt - detta därför, att de måste försvara våra intressen till sitt sista andetag.

Protokoll 9

1. Då det förestår Eder att tillämpa våra principer, ber jag Eder fästa uppmärksamheten vid folkets karaktär i det land, där ni vistas och verkar. En allmän, enahanda tillämpning av frimureriets principer, innan folket blivit på nytt uppfostrat efter vårt mönster, kan icke har någon framgång. Men om ni skrider försiktigt framåt vid deras tillämpning, så får Ni se, att icke ens ett decenium förgått, innan den mest fasta karaktär har förändrats och vi kunna räkna ett nytt folk i deras led, som redan har underkastat sig oss.

2. Orden i var i själva verket liberala frimurar-paroll äro: »frihet, jämlikhet, broder- skap». Då vi bliva de härskande, skall vi utbyta dem mot andra, icke en paroll, utan endast en ide: »frihets rätt, jämlikhets skyldighet, broderskaps ideal» - säga vi och... fatta bocken vid hornen...De facto har vi redan utplånat varje styrelse utom vår egen, ehuru de jure sådana finnas ännu många. Om f. n. någon stat protesterar mot oss, så är det endast för sytts skull och efter värt gottfinnande och var åtgärd, ty deras antisemitism behöva vi för att styra våra lägre bröder. Jag behöver icke förk ara det närmare, då det redan liar varit föremål för vara förhandlingar flere gånger.

3. I själva verket finnes det icke för oss några hinder. Vår Överregering befinner
sig i sådana extralegala omständigheter, som det är brukligt att benämna med det energiska och starka uttrycket - diktatur. Jag vägar med lugnt samvete enstå, att vi under närvarande tid äro lagstiftare, vi fälla dom och anställa räfst, vi straffa och benåda. Vi regera med kraftig vilja, emedan vi hålla i vära händer spillrorna av ett f. d. starkt parti, numera kuvat af oss. I värn händer ligga tygelläs ärelystnad, brän-
nande törst efter skoningslös hämnd, ondskefullt hat.

4. Från oss utgår en alltomfattande terror. Hos oss tjänar folk av alla åskådnisrgssätt, av alla doktriner: återupprättare av monarkier, demagoger, socialister, kommnistcr och allehanda utopister. Vi har ispännt alla i
arbete, och våra arbetsök undergräva var i sin stad de sista återstoderna av makt, söka störta all fast-ställd ordning. Alla stater äro utpinade av denna verksamhet; de mana till lugn, de äro färdiga att för fredens skull uppoffra allt, men vi giva dem icke fred, innan de erkänna vär internationella Överregering öppet och undergivet.

5. Folket har högljutt klagat över nödvändigheten att lösa den sociala frågan genom internationell överenskontutelse. Sönderdelningen i partier har ställt dem alla till vårt förfogande*, enär man, för att fura ers täivlingskamp, måste äga guld, och guldet är i vära händer.

Matteus 12:25 Men han förstod [visste] deras tankar och sade till dem: "Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, och intet samhälle eller hus som har kommit i strid med sig självt kan hava bestånd.

6. Åtskiljandet av de seende» och de blinda, i gojernas riken. Vi skulle kunna frukta ett förbund av gojernas seende krafter hos de regerande med den blinda folkkraften, men vi har vidtagit alla åtgärder mot en sådan möjlighet: mellan den ena och den andra kraften havå vi rest en mur i form av den ömsesidiga terrorn dem emellan. På så sätt förblir den blinda folkkraften vårt stöd, och vi, endast vi, förbli dess ledare, och naturligtvis rikta vi den mot vårt mål.

7. För att den blindes hand icke måtte frigöra sig från vår ledning, måste vi tidtals ingå nära förbund med den blinda massan, om ock icke personligen, så genom våra säkraste bröder. Då vi bliva en erkänd makt, skall vi personligen föra talan med folket på torgen och skall då leda det i politiska frågor i den riktning, som för oss är nödig.

8. Hur skall man kontrollera vad som bibringas folket i skolorna på landsbygden? Och det, som regeringens utsände eller själva regenten säger, kan icke förbli okänt för hela riket, ty det sprides snabbt genom folkets röst.

9. För att icke i förtid förgöra gojim-institutionerna har vi berört dem med var-
sam hand samt i våra händer förenat ändarna av mekanismens fjädrar. Dessa fjädrar befunno sig i en sträng, men rättvis ordning, enen vi har ersatt den med ett liberalt, ordningslöst godtycke.

Besittningstagande av undervisning och uppfostran.

Vi har berört lagfarenheten, valordningen, pressen, den personliga friheten, men huvudsakligen folkets bildning och uppfostran såsom hörnstenen till en fri tillvaro.

10. Vi har gäckat, bortkollrat och demoraliserat gojim ungdomen genom att uppfostra den med vett och vilja i falska principer och teorier.

11. Utom de existerande lagarna, utan att väsentligen förändra dem, men endast genom att förvränga dem med motsägande tolkningar, har vi skapat någonting kolossalt vad resultatet beträffar. Dessa resultat visade sig till en början i maskerande av lagarna, och sedermera dolde vi dem h. o. h. för regeringens blickar genom omöjligheten att reda sig i en sådan intrasslad lagstiftning.

12. Teorin om samvetsdomstolar, Ni genmäler måhända, att man kommer att resa sig emot oss med vapen i hand, om man in förtid får ögonen öppnade, men detta bemöta vi i västra Europa med en sådan terroriserande manöver, att de modigaste sinnen komma att darra: de underjordiska metropoljärnvägarna skall till den tiden bli ledda under alal huvudstäder, vilka därifrån bliva sprängda i luften med alla landets institutioner och dokument.

 

Protokoll 10

1. I dag begynner jag med att upprepa det redan sagda och ber jag Eder lägga på minnet, att regeringarna och folken nöja sig: politiken med det, som visas den. ja, och när skall de begrunda sakernas inre mening, då för deras representanter huvudsaken är att roa sig? För vår politik är det i högsta grad av vikt att känna denna detalj. Vid övergängen till bedömmande av maktens fördelning hjälpa oss det fria ordet, pressen, religionen (tron), för- samlingsfriheten, jämlikheten inför lagarna, egande- rättens helgd, boningarna, skatterna (iden om den dolda skatten), lagens återverkan. Alla dessa frågor äro sådana, att de aldrig borde beröras öppet och rättframt inför folket. I de fall, då det synes nödvändigt att beröra dem, bör man icke uppräkna dem, utan fram-hålla utan detaljerad utläggning, att de nutida rätts principerna erkännas av oss. Betydelsen av detta avsiktliga förbigående består däri, att en omnämnd princip lämnar oss handlingsfrihet att obemärkt utesluta det ena eller andra ur densamma; om de uppräknas, bliva de alla som redan förlänåde.

2. Folket när en särskild tillgivenhet och- högaktning för den politiska kraftens genier, och på alla deras våldsgärningar svaras det: »Det är visst skurkaktigt, rnen genialiskt... ett konststycke, väl spelat, storartat oförskämt!

3. Vi räkna på att draga alla nationer till arbetet på uppförandet av den nya, grundfasta byggnad, som av oss projekteras. Därför böra vi först och främst förse oss med och förvissa oss om den rent rastlösa andans djärvhet och kraft, varmed våra agenter nedbryta alla binder på vår väg.

4. Vad utlovar frimurarstatsvälvningen? Då vi äro redo att utföra vår statsvälvning, säga vi åt folken: „Allt har gått på tok, alla äro utpinade. Vi skall förinta orsakerna till edra lidanden: nationalitet, gränser, olika myntsystem. Visserligen åren I fria att uttala er dom över oss, men kan den bliva rättvis, ont den blir av er fastställd, innan vi prövat det, som vi skall giva er?" . . Då skall de upphöja och bära oss på sina händer i enhällig hänförelse av hopp och förtröstan. Röstningen, som vi har gjort till ett redskap lör vår upphöjelse, i del vi vant därvid t.o.m . de minsta enheter bland allnnänheten genom all arrangera gruppsammankomster och överenskommelser, gör oss sin tjänst och spelar för denna gäng sin sista roll att enhälligt önska lära känna oss närmare, innan folket uttalar sin dom över oss.

5. Därför böra vi föra alla till röstning utan åtskillnad till klasser eller census, för att fastställa flertalets absolutism, vilken man icke kan avfordra de intelligenta klasserna. Genom att på så sätt har vänt alla vid tanken på självvärdering nedbryta vi betydelsen av gojim-familjen och dess uppfostringsvärde, vi omöjliggöra för de individuella förmågorna att utmärka sig, och folkmassan, ledd av oss, låter dessa varken franmträda eller ens uttala sig. Massorna äro vana att lyda endast oss, som betala dem för lydnad och uppmärksamhet. Härigenom skapa vi en blind makt, vilken aldrig blir i stånd att röra sig utan att ledas av våra agenter, vilka av oss äro givna massan i st. f. deras egna ledare aldrig blir i stånd att röra sig utan att ledas av våra agenter, vilka av oss äro givna massan i st. f. deras egna ledare. Folket underkastar sig denna regim emedan det vet, att av dessa ledare komma att bero arbetsförtjänst, allmosor och åtkomsten
av allt möjligt gott.

6. Regeringsplanen bör utgä fullt färdig ur ett huvud, emedan det bleve omöjligt att stadfästa den, om den sönderdelades i enskildheter i ett otal hjärnor. Därför kan det tillåtas oss känna planen, men icke bedömma den, för att icke rubba det geniala sambandet mellan dess enskilda delar, den praktiska styrkan av varje moments hemliga betydelse. Ont ett dylikt arbete skulle kritiseras och ändras genom en mångtaglig omröstning, så komme det att bära alla intellektuella missförstånds insegel, vilka icke inträngt i djupet och sambandet av dess tankar. För oss är det nödvändigt, att vara planer äro effektiva och ändamålsenligt uttänkta. Darför bör vi icke låta vår ledares genialiska arbete sönderplockas av massan, icke ens av en sluten krets.

7. Dessa planer skall tillsvidare icke vända upp och ned på de nu existerande samhällsinstitutionerna. De skall endast omlägga deras ekonomi, och följaktligen
hela kombinationen av deras verksamhet, vilken sålunda inriktas på den av oss i våra planer utstakade vägen.

8. Under olika benämning existerar i alla länder ungefär ett och det samma: Representation, Ministär, Senat, Riksråd, Lagstiftande och Verkställande makt. Det är överflödigt att för Eder förklara mekanismen i dessa institutioners inbördes förhållanden, då den är Eder väl bekant. Fästen Eder uppmärksamhet endast därvid, att envar av. dessa institutioner svarar emot någon viktig regeringsfunktion, varvid jag ber er lägga på minnet, att ordet »viktig» hänför sig icke till institutionen, utan till funktionen. Institutionerna har fördelat emellan sig alla regeringsfunktioner - den administrativa, den lagstiftande, den verkställande; därför verka de i statsorganismen som organen i människokroppen. Om vi skada en del av statstnaskineriet, insjuknar staten likasom den mänskliga kroppen och . . .
dör bort.

9. Då vi på statsorganismen inympade liberalismens gift förändrades hela dess politiska byggnad, staterna insjuknade i en dödlig sjukdom - blodförgiftning. Det återstår endast att vänta slutet på deras agoni. Den republikanska aeran. Presidenterna - frimureriets kreatur. Av liberalismen föddes de konslitutionella staterna, som uppstodo i stället för självhärskarmakterna, vilka hittills räddat gojerna, och konstitutionen är, som för eder är välbekant, icke annat än en skall för partistrider, tvedräkt, gräl, meningsskiljaktigheter, fruktlös partiagitation, partitendenser - med ett ord, en skall för allt det, som gör regeringsverksamheten fruktlös. Tribunen har, icke mindre än pressen, dömt regenterna till overksamhet och svaghet och därigenom gjort dem onödiga, överflödiga, varför de även i mänga hinder störtats. Dårigenom blev den republikanska aerans uppståndelse möjlig, och vi utbytte regenterna mot en karikatyrregering - mot presidenten, tagen ur folkhopen, ur miljön av våra kreatur, vära slavar. Häri låg början till den mina, som av oss blivit lagd under gojim-folket, eller rättare, under gojim-folken.

11. l den närmaste framtiden komma vi att fastställa ansvarighet för presidenterna.

12. Då komma vi ingalunda att genera oss för att genomföra det, varför värt opersonliga kreatur får svara. Vad rör det oss, om de till makten strävandes led glesna, om det uppstår villervalla genom att man icke kan finna presidenter, kaotiska förhållanden, som i grund desorganisera landet?

13. För att driva vår plan till ett sådant resultat skola vi arrangera val av residenter, vilka i sitt förflutna hava någon okänd, mörk affär, något "Panama" då bliva de tillförlitliga verkställare av våra föreskrifter av fruktan för att avslöjas och av det för
varje människa, som uppnått makten, kännetecknande begäret att försöka behålla sina privilegier och det anseende, som äro förenat med presidentvärdigheten. Deputeradekammaren kommer att skydda, försvara och välja presidenter, men vi komma att fråntaga den rätten att föreslå och ändra lagar, ty denna rättighet konuna vi att överlåta åt en ansvarig president, en marionett i våra händer. Naturligtvis blir då presidentens makt en skottavla för alla slags anfall, men vi giva honom självförsvar i rättigheten att rikta sig direkt till folket, till dess avgörande, med förbigående av dess representanter, d. v. s. till vår blinda tjänare - till flertalet av massan. Oberoende härav överlämna vi åt presidenten rättigheten att förklara krig. Denna sista rättighet skola vi motivera därmed, att presidenten, som högsta chef för landets hela arme, bör hava den till sin disposition i händelse av behov att försvara den nya republikanska konstitutionen, till vars bevarande han har rättighet som ansvarig representant för konstitutionen.

14. Det är klart, att nyckeln till helgedomen under sådana omständigheter kommer att stanna i våra händer, och ingen utom vi kommer att leda den lagstiftande makten.

15. Dessutom komma vi med införandet av den nya republikanska konstitutionen att fråntaga deputeradekammaren rättigheten att interpellera angående regeringsåtgärder under förevändning av nödvändigheten att bevarat politiska hemligheter, samt dessförutom komma vi med den nya konstitutionen att inskränka antalet deputerade till att minimum, varigenom vi även inskränka i samma mån de politiska passionerna och passionen fiir politik. Men om de mot all förväntan uppflamma även bland detta minimuns, sä göra vi processen kort med dent,
i det vi genom upprop vända oss till hela folkets pluralitet. Av presidenten kommer att bero utnänmingen av ordförande och viceordförande i deputeradekammaren och senaten. 1 stället för ständiga parlamentsessioner komma vi att förkorta dem till några månader. Dessutom kammer presidenten som högsta utövare av den verkställande makten att hava rättighet att sammankalla eller upplösa parlamentet och, i händelse av upplösning, efter gottfinnande bestänmma tiden för nytt sammankallande. Men för att följderna av alla dessa i själva verket olagliga handlingar icke måtte falla på den av oss utnämnda presidentens ansvarighet, innan det för oss är lämpligt, skola vi irrgiva: ministrarna och andra presidenten omgivande högre administrativa funktionärer tanken all kringgå hans åtgärder med egna medel, varför de bliva ansvariga i stället för honom. Denna roll uppdraga vi till verkställighet främst at Senaten, Riksrådet eller ministerrådet, men icke åt enskilda personer.

16. Presidenten skall, enligt vårt beslut, tolka andan av de gällande lagar, vilka kunna tolkas på olika sätt; där jämte skall han annullera dem, där han av oss blir uppmärksamgjord på nödvändigheten därav; dessutom kommer han att äga rättighet att föreslå temporära lagar och t. o. m. förändring i regeringens konstitutionella arbetsordning, motiverande det ena som det andra med att omsorgen om landets högsta väl fordrar det.

17. Med sådana medel lyckas det för oss att småningom, steg för te, tillintetgöra allt det, som vi i början av vårt inträde i våra rättigheter äro tvugna att införa i regeringskonstitutionerna för att sedan övergå till ett omärkligt upphävande av all konstitution, då tiden är inne att ersätta varje regering med värt självhärskarvalde.


18. Korandet av vår självhärskare kan inträffa före upphävandet av konstitutionen. Stunden för detta korande är inne, då folken, utpinade av inre oroligheter och de styrandes av oss framkallade oduglighet, utropa: "Bort med dem och låt oss fä en världshärskare, vilken förenar oss och tillintetgör orsakerna till våra tvister - nationalitetsgränserna, religionerna, regeringarnas mellanhavanden - samt ger oss den fred och det lugn, sons våra styresmän och folkrepresentanter icke kunna förhjälpa oss till"

19. Men ni vet väl själva, att det, för att folken i sinhelhet skola uttala sådana önskningar, är nödvändigt att ständigt och i alla länder uppvigla regeringarna och folken och sålunda utrötta alla genom oenighet- fiendskap, -stridigheter, hat och
t. o. m. martyrskap, hunger, inympning av sjukdomar, nöd och allt slags elände. Detta för att gojerna skall se den enda utvägen till räddnig i vårt penning- och
fullständiga herravälde.

20. Om vi giva folken andrum, så inträder sannolikt aldrig det äskade momentet.

Protokoll 11

1. Riksrådet kommer att spela rollen av bekräftelse på regentens makt: det blir i egenskap av den lagstiftande kårens synliga del sa att säga en redaktionskommitte för regentens lagar och påbud.

2. Den nya konstitutionens program. Nu övergå vi till den tillärnade konstitutionens program. Vi kommeratt stifta Lag, skipa Rätt och fälla Dom: 1) i form av förslag till den Lagstiftande församlingen, 2) genom presidentens påbud i forn av allmänna förordningar, Senatens föreskrifter och Riksrådets beslut och i form av ministerföreskrifter samt 3) i händelse av lägligt tillfälle - i form av statskupp.

3. Några detaljer av den föreslagna statsomvälvningen. Sedan vi ungefärligen fastställt modus vivendi, så låtom oss taga i närmare betraktande detaljerna av de kombinationer, varigenom det återstår oss att fullborda omvälvningen av statsmaskineriets gång i ovannämnda riktning. Med dessa kombinationer förstår
jag tryckfriheten, föreningsfriheten, samvetsfriheten, valrätten och mångt och mycket annat, som bör försvinna ur den mänskliga ordförteckningen eller i grund om- danas omedelbart efter den nya konstitutionens kungörande. Först i detta ögonblick blir det för oss möjligt att genast tillkännagiva alla våra föreskrifter, ty senare blir varje synbar förändring farlig - och varför? Om denna förändring bleve genomförd med brutal stränghet och i form av påbud och restriktion, så kunde den leda till förtvivlan, framkallad av fruktan för nya förändringar i samma riktning. Om den åter
genomföres i form av vidare förmildringar, så kan utan säga, att vi erkännt var orätt, och detta undergräver den nya maktens ofelbarhetsgloria, eller också säger man, att vi blivit skrämda och tvungna till eftergifter, - för vilka ingen skall visa tacksamhet, ty man kommer att anse oss skyldiga därtill... Både det ena och det andra är skadligt för den nya konstitutionens prestige. För oss är det nödvändigt, att från första stunden av dess proklamerande, då folken äro överväldigade av den skedda omvälvningen, då de ännu befinna sig under terror och i villrådighet, de skola erkänna, att vi äro så starka, så osårbara, så mäktiga, att vi i intet fall komma att förhandla med dem och icke allenast ringakta deras åsikter och önskningar, utan ock äro beredda och förmögna att med okuvlig makt undertrycka den minsta yttring därav när och var som helst, att vi med ens taga allt, sorti är oss nödigt, och att vi ingen händelse äro villiga att dela inakten med dem... Då kommua de att av fruktan sluta ögonen för allt samt invänta vad härav följer.

4. Gojerna äro får. Gojerna äro en fårahjord, och vi äro för dem vargar. Och vi vet, hur det går med fåren, då vargen har sluppit in i fårahuset.

5. De sluta ännu ögonen för allt, emedan vi lova återgiva dem alla fråntagna friheter efter kuvandet av fredsfienderna och tämjändet av alla partier.

6. Lönar det mödan att tala om, hur länge de skola vänta denna restitution?

7. För vilket ändamål har vi uttänkt och ingivit gojerna hela denna politik, ingivit dem den utan att låta dem närmare få se dess underlag - varför, om icke för att på omvägar uppnå det, sunt är ouppnåeligt för vårt spridda folk på direkta vägar. Detta har tjänat till grund för vår hemliga frimureriorganisation, som de icke känna och vars ändamål dessa gojim-nöt icke ens misstänka, lockade av oss i den synliga armen av frimureriets loger, för till avleda deras stamförvanters uppmärksamhel.

8. Gud har förlänat oss, sitt utvalda folk, spridning över hela världen, och i denna vår skenbara svaghet har visat sig hela vår styrka, vilken nu fört oss till världsherraväldets tröskel.

9. Oss återstår nu blott ett helt ringa arbete på den redan lagda grunden, innan vi nå slutmålet.

Protokoll 12

1. Ordet frihet som man kan tolka olika, definiera vi sålunda:

2. Frihet är rättighet att göra det, sons lagen tillåter. En dylik tolkning av detta ord tjänar oss till att all frihet stannar : våra bänder, emedan lagarna skall förstöra eller upprätta endast det, som är för oss önskligt, enligt ovan framställda program.

3. Med pressen komma vi att förfara på följande sätt. Vilken roll spelar pressen i vara dagar? Den tjänar till väckande av för oss nödiga passioner eller egoistiska partilidelser. Den är innehållslös, orättvis, lögnaktig, och flertalet vet icke ens, vartill den tjänar. Vi skola sadla den och taga den i strama tyglar; det samma göra vi med den övriga litteraturen, ty vad nytta skulle vi ha av att befria oss från pressens anfall, ont vi förbleve skottavlor för broschyrer och böcker? Vi komma att göra en dyr produkt av offentligheten - dyr, tack vare nödvändigheten av dess censurering - till en inkomstkälla för staten: vi ålägga den en särskild stämpelbeskattning samt kautionsinbetalning för rättigheten att starta pressorgan eller tryckerier, vilka böra vara förpliktade att garantera vär regering fridlysning gentemot alla pressens anfall. Varje anfall mot regeringen konunna vi att skoningslöst bestraffa. Sådana medel sorti stämpelskatt, kautioner och böter giva enorma inkomster åt staten. Visserligen kunde partiorgan strö omkring sig penningar, men vi komma att indraga varje oppositionell tidning efter det andra angreppet mnot oss. Ingen skall ostraffat röra vid vår regerings ofelbarluetsgloria. Såsom förevändning till en upplagas indragning konuna vi att uppgiva, att tidningen upprör sinnena titan anledning och grund. Lägg på minnet, all bland de anfallande komma att finnas av oss själva utgivna tidningsorgan, men de skola antasta uteslutande sådana punkter, som av oss äro dömda till ändring.

4. Icke en enda uppgift kommer att tränga till allmänhetens kännedom utan vår kontroll. Detta har vi redan uppnått därigenom att alla nyheter erhålls genom några agenturer, i vilka de centraliseras från alla världens kanter. Dessa agenturer skola då bliva helt och hållet våra institutioner och komma att offentliggöra endast det, som vi ålägga dem.

5. Om vi nu lyckats bemäktiga oss gojim-samhällenas sinnen till den grad, att de alla i det närmaste se på världshändelserna genom de färgade glasögon, som vi sätta för deras ögon, om det ej längre i ett enda land finnes för oss några hinder, vilka skulle stänga för oss vägen till de av gojernas dumhet så kallade statshemligheterna, så hur skall det gestalta sig, när vi erkännas såsom världshärskare i vår världskonungs person?

6. Låtom oss återvända till pressens framtid. Var och en, som önskar bliva tidningsredaktör, bibliotekarie eller tryckeriegare, bör förskaffa sig därtill erforderligt diplom, vilket, i händelse av försyndelse, omedelbart fråntages innehavaren.
Genom dylika åtgärder blir tankens verktyg ett medel i händerna på vår regering, vilken då icke tillåter, att folkmassan förirrar sig i progressens snår och i drömmar om lycksalighet. Vem av oss har icke klart för sig, att denna illusoriska lycksalighet är en direkt väg till orimrliga fantasier, varav födas anarkiska förhållanden människorna emellan, och till makten, emedan progress, eller rättare sagt progressens ide har lett till tanken på allt slags emancipation, utan att fast- ställa dess gränser. Alla s. k. liberaler äro anarkister, om icke till handling, så till tanke. Alla jaga efter frihetens chimärer, varvid de störta sig i egenmäktighet, d. v. s. i anarki av opposition för oppositionens skull.

7. Låtom oss ännu engång återvända till pressen. Vi ålägga den skatt liksom allt
det tryckta ordet, stämpelskatt för varje ark samt kaution, och böcker, omfattande mindre än 30 ark, dubbelt så höga avgifter. Dem skola vi hänföra till kategorin broschyrer, för att å ena sidan minska antalet journaler, vilka utgöra det värsta giftet i tryck, och å andra sidan - kommer en sådan åtgärd att tvinga skriftställarna att skriva så pass långa avhandlingar, att ytterst få komma att läsa dem, i
synnerhet som de måste bliva mycket dyra. Det åter, som vi själva skola giva ut till nytta för den intellektuella utvecklingen i den av oss antydda riktningen, kommer
att bliva billigt samt läsas af alla. Skatterna tygla den tomma litterära hänförelsen, och straffbarlieten ställer litteratörerna i beroende av oss. Om ock det skulle givas sådana, som önskade skriva enfot oss, så finnes det icke sådana, som gå in på att trycka deras alster. Före emottagandet av arbete till tryckning måste förläggaren eller tryckaren anhålla om tillstånd därtill av styrelsen. På så sätt blir det för oss i förtid bekant, vad som planeras emot oss, varvid vi alltid få försprång i att komma med förklaringen i det åsyftade ämnet.

8. Litteratur och journalistik äro två av de viktigaste uppfostringsmedlen - det är därför som var regering kosumer att bliva egare av de flesta tidningar. Här medels neutraliseras den privata tidningspressens skadliga verkan och förvärvas ett enormt inflytande på sinnena... Om vi tillåta tio tidningar att utkomma, så utgiva vi samtidigt trettio o. s. v. i samma proportion. Men detta blir publiken på inga villkor ens misstänka, varför alla av oss utgivna tidningar komma att till det yttre förfäkta de mest motsatta.riktningar och tänkesätt, vilket uppväcker förtroende till dem samt drager till oss våra lättrogna motståndare, vilka på så sätt falla i vår snara samt oskadliggöras.

9. I första rummet ställas de officiella organen. De skola alltid stå pa vakt kring våra intressen, och därför blir deras inflytande av jämförelsevis ringa värde.

10. I andra rummet komma de officiösa, vilkas roll kommer att bestå i att draga till sig likgiltiga och ljumma.

11. I tredje rummet ställa vi vår opposition, vilken i åtminstone ett av sina organ skall föreställa vår antipod. Våra verkliga motståndare komma i sitt inre att tro denna opposition vara utgången ur deras egna led, och de skola då blotta för oss sina kort.

12. Våra tidningar komma att representera alla möjliga riktningar - aristokratiska, republikanska, revolutionära, t. o. m. anarkistiska - så länge konstitutionen existerar. De skola som den indiska "guden" "Vischnu" hava hundra händer, av vilka envar korinner att känna vilken som helst allmän mening på pulsen. Då pulsen blir alltför febril, föra dessa händer den allmänna meningen mot vårt mål, emedan en upprörd individ förlorar sitt sunda omdöme och underkastar sig lätt främmande ingivelse. Dumhuvuden, vilka tro sig upprepa sina meningsfränders tankar, skola upprepa våra tankar, eller det, som år oss önskligt. I det de inbilla sig följa sitt partis organ, följa de den flagga vi hissa för dem.

13. För att i denna anda inrikta vår tidningsmilis, måste vi organisera denna sak ytterst noggrannt. Under namn av pressens centralorganisation anordna vi litterära sammankomster, på vilka våra agenter obemärkt komma att giva paroller och signaler. Fördömande och ytligt motsägande våra initiativ, utan att beröra det väsentliga däri, komma våra organ att leverera en skenfäktning med de officiella tidningarna, endast för att giva oss anledning att uttala oss mera detaljerat, än vi hade kunnat göra det i de första officiella kungörelserna. Detta naturligtvis dock endast i de fall, då det för oss visar sig fördelaktigt.

14. Dessa anfall mot oss spela dessutom den rollen, att undersåtarne genom dem övertygas om att full frihet råder i tal och skrift, och de giva våra agenter anledning att påstå, att de mot oss uppträdande tidningarna endast prata i vädret, då de icke kunna sakligt motivera sin förkastelsedom över våra åtgärder.

15. Dylika för den allmänna meningen omärkliga, men säkra åtgärder draga med bästa framgång allmänbetens uppmärksamhet och förtroende över på vår regerings
sida. Tack vore dem skola vi i mån av behov väcka och lugna sinnena i politiska frågor, övertyga eller bringa dem ur fattningen, i det vi låta trycka än sanning, än
lögn, fakta eller deras dementier, beroende av om de mottagas väl eller illa, i det vi försiktigt rekognoscera terrängen, innan vi beträda den. Vi skola ofelbart besegra våra fiender, då de icke komma all till sin disposition ega tidningsorgan, i vilka de kunde hell uttala sin mening i följd av ovansagda åtgärder emot
pressen. Vi behöva icke ens dementera dem fullständigt...

16. Försöksstenar, utkastade av oss i den tredje kategorin av vår press, skola vi, i händelse av behov, energiskt parera i de officiösa organen.

17. Redan nu existerar, t. ex. i den franska journalistiken, en frimureriets solidaritet i parollen: alla pressorgan äro inbördes förbundna genom den professionella hem- ligheten. Likt antikens augurer röja icke dess medlemmar hemligheten av sina uppgifter, såvida de icke fått order att delgiva allmänheten den. Icke en enda journalist djärves förråda denna hemlighet, ty ingen av dem tillätes inträda i skrået utan meriten av en mer eller mindre makulerad förtid. Dessa fläckar skulle i annat fall omedelbart blottas. Medan dessa skamfläckar äro kända endast av ett fåtal, framstår journalisten oförvitlig inför den stora menigheten - honom följa alla med förtjusning.

18. Våra beräkningar omfatta även provinsen. Där måste vi uppväcka förhoppningar och strävanden, varmed vi alltid kunna ansätta huvudstaden, i det vi utgiva dem för landsbygdens självständiga förhoppningar och strävanden. Det är klart, att källan därtill alltid är densamma, nämligen vår strävan till risakten. För oss är del nödvändigt, att tidtals ,medan vi ännu icke innehava fullständigt herravälde, huvudstäderna få vidkännas trycket av den allmänna meningen i landsorten, d. v. s. hos den stora massan, som är stämd för oss genom våra agenters arbete. För oss är det nödvändigt, att huvudstäderna -i ett visst psykologiskt moment icke bliva i tillfälle att överlägga om ett redan fullbordat faktaort, redan på den grund, alt det godkännts av den provinsiella pluralitetens mening.

19. Den nya regimens ofelbarhet. Då vi komma till den nya regimens tid, som är en övergång till vår tronbestigning, kan vi icke tillåta pressen attavslöja samhällsoärligheten; man bör tro, att den nya regimen så tillfredsställt alla, att t o.m brottsligheten upphört... Fall av brott bör bliva bekanta endast genom brottens offer och tillfälliga vittnen det är allt.

Protokoll 13.

1. Behov av dagligt bröd tvingar gojerna till tystnad och till att vara vara ödmjuka tjänare. Agenter, anställda vid våra pressorgan och tagna ur deras led, skola enligt vår befallning behandla det, som för oss är olämpligt att omedelbart publicera i officiella handlingar, och samtidigt genomdriva vi under det därvid uppståndna kivet
de för oss önskliga reformerna samt presentera dem för publiken som ett fullbordat faktum. Ingen vågar fordra förändring av något redan avgjort, så mycket mindre, som det kommer att framställas som en förbättring. Härvid länkar pressen publikens tankar till nya frågor (vi hava ju vant människorna att ständigt söka något nytt). Alla hjärnsvaga politiker kasta sig nu över dessa nya frågor, politiker, vilka tillsdato icke förstått, att de icke det minsta begripa sig på det, som de taga sig till att bedöma. Politiska frågor äro icke tillgängliga för någon annan än för dem, som skapat och sedan flere århundraden tillbaka leda politiken.

2. Av allt detta får ni klart för er, att vi med vår strävan att vinna massornas mening endast under-lätta vår mekanisms gång. Fästen er vid, att det icke är för våra handlingar, utan för våra i den ena eller andra frågan utslungade ord som vi söka uppmuntran. Vi kungöra ständigt, att vi ledas i alla våra göranden av hoppet, förenat med övertygelsen att tjäna det allmänna bästa.

3. För att avleda alltför oroliga element frän bedömandet av politiska frågor upptaga vi nu nya spörsmål - industriella frågor. På detta område må de rasa så mycket de önska och förmå! Massorna gå in på att förbliva i overksamhet, att avhålla sig från den s. k. politiska verksamheten (vilket vi lärt dem, för att med deras hjälp bekämpa gojim-regeringarna) endast på villkor, att de få ny sysselsättning, vilken vi förelägga dem liksom i samma politiska riktning. För att de själva icke måtte uttänka något, skola vi förströ dem med förlustelser, spel, passioner, folkhus. Snart skola vi genom pressen föreslå dem tävlingar i konst och all slags sport. Dessa intressen kommer slutligen att avleda sinnena från frågor, i vilka vi finge bekämpa dem. I det att människorna avvänjas allt mer och mer från självständigt tänkande, komma de att tala all unisono med oss, emedan endast vi komma att utstaka nya tankeriktningar... naturligtvis genom sådana personer, med vilka man icke anser oss solidariska.

4. De liberala utopisternas roll blir fullt utspelad, då vår regering blir erkänd. Till
dess göra de oss goda tjänster. Därför skola vi ännu rikta sinnena på uttänkande av alla slags fantastiska teorier, nya och s. a. s. progressiva: vi hava ju med full framgång bortkollrat de hjärnsvaga gojim-huvudena, och det finnes bland gojerna knappast en så pass förnuftig, att han skulle märka, att under denna benäm-
ning döljer sig en akstraktion från sanningen i alla de fall, då frågan icke berör materiella uppfinningar, ty anntingen är en enda, i den finnes icke plats får
progress. Progress såsom en falsk ide tjänar till att fördunkla sanningen, på det att ingen måtte känna den, förutom vi, Guds utvalda* , bevarare av densammna.

* Vilket de inte är utan Satans synagoga:

Johannes uppenbarelse 2:9 Jag känner din bedrövelse och din fattigdom -- dock, du är rik! -- och jag vet vilken försmädelse du utstår av dem som säga sig vara judar, men icke äro detta, utan äro en Satans synagoga.(Edomiter)

Malaki 1:2 Jag har bevisat eder kärlek, säger HERREN. Nu frågen I: "Varmed har du då bevisat oss kärlek?" Esau var ju en broder till Jakob, säger HERREN, och jag älskade Jakob,
Malaki 1:3 men Esau hatade jag; därför gjorde jag hans berg till en ödemark och hans arvedel till ett hemvist för öknens schakaler.
Malaki 1:4 Om nu Edom säger: "Ja, vi äro förstörda, men vi skola åter bygga upp det ödelagda", så svarar HERREN Sebaot: Väl må de bygga upp, men jag skall åter riva det ned, och så skall man få kalla det 'ogudaktighetens land' och 'det folk, på vilket HERREN evinnerligen vredgas'.

 

5. Då vi taga högsta teakten i våra händer, skola våra talare orera om storartade problem, vilka upprört mänskligheten, på det att den sist och slutligen måtte ledas till vår lyckliga regering.

6. Vem skall då misstänka, att alla dessa problem uttänktes av oss enligt en politisk plan, som ingen under loppet av flere århundraden genomskådat?!

Protokoll 14.

1. Då makten övergår i vara händer, är det för oss icke önskligt, att någon annan
religion skall få existera utom vår om den ende Guden, varmed vårt öde är förenat såsom det utvalda folket och genom vilken detta vårt öde är förbundet med världens öde. Därför måste vi tillintetgöra alla trosbekännelser. Om därav födas de nuvarande ateisterna, så hindrar detta icke som ett övergångsstadium våra planer, utan tjänar till exempel för de generationer, vilka skola höra våra predikningar om Mose religion *), som genom sitt fasta och genomtänkta systern har lett till att underordna alla folk under oss. Därmed understryka vi dess mystiska sanning, i vilken, som vi säga, hela dess uppfostrande styrka grundar sig. Då skola vi, begagnande oss av varje tillfälle, publicera artiklar, i vilka vi jämföra vår lyckobringande regering med alla de förgångna. De av lugnet hårrörande välgärningarna, om ock föregångna av sekellånga oroligheter, tjäna en-dast till att än tydligare framhålla de våra. Gojimregeringarnas missgrepp skola vi beskriva i de bjärtaste färger. Vi komma att utså en sådan avsky för dem att folken komma att föredraga lugn under livegenskap framför den omskrikna frihelen, som till den
grad har utpinat dem samt förgiftat och uttömt själva källorna till den mänskliga tillvaron, vilka exploaterats av en hop äventyrare, som ej vetat vad de gjort .
Onyttiga regeringsskiften, vartill vi drevo goterna, då vi underminerade deras samhällsbyggnad, komma alt till den grad uttråka folken, alt de bliva villiga att tåla
allt av oss, blott de icke behöva riskera att ånyo pröva de upplevda orolighelerna och olyckorna.

2. Vi skola isynnerhet betona gojim-regeringarnas historiska missgrepp, vilka många århundraden plågat mänskligheten, tack vare brist på kombinationsförmåga i allt, som berör dess verkliga väl, i jäktande efter fantastiska projekt angående social lycka, utan att märka, att dessa projekt endast försämrat de alltnänna förhållanden, på vilka det mänskliga livet grundar sig.

3. Hela styrkan av våra principer och åtgärder konmmer att bestådäri, att dessa skola framhållas och förklaras som en bjärt kontrast till de förruttnade, gamla anordningarna av samhällsregimen

4. Otillgängligheten till kännedomen om framtidsreligionens hemligheter. Våra filosofer komma att bedöma alla gojim-trosbekännelsernas brister, riten ingen kommer att någonsin bedöma vår tro fräna dess rätta synpunkt, emedan ingen kommer att i grund känna den utom de våra, vilka aldrig skola djärvas blotta dess hemligheter *) . . .

5. I de s. k. föregångsländerna har skapats. en vansinnig, smutsig, avskyvärd litteratur. Ännu någon tid eller vårt övertagande av makten komma vi att uppmuntra dess existens, på det att den endast tydligare måtte framhålla kontrasten mot de tal och program, vilka genljuda från våra höjder. Våra vise män, uppfostrade att leda gojerna, komma att författa tal, projekt, relationer och artiklar, varmed vi skola in- verka på sinnena, riktande dem till av oss utstakade begrepp och kunskaper.

Protokoll 15.

1. Då vi slutligen helt och hållet tagit makten i våra händer med tillhjälp av
statsomvälvningar överallt, förberedda till en och sammta dag, efter till fullo erkänd oduglighet av alla existerande regeringar (mer, därtill fordras ännu mycken tid, kanske ett helt århundrade), skola vi göra allt för att mot oss icke må uppstå sammansvärjningar, För det komma vi att utan barmhärtighet med döden straffa
alla, som möta vår tronbestigning med vapen i hand. Varje ny organisation av något hemligt sällskap skall även tillintetgöras. De, sent nu existera, äro för oss kända och tjäna eller hava tjänat oss; dem slopa vi och deportera dem till utom Europa liggande länder. På samma sätt skola vi behandla de gojer bland frimurarna, som känna allt för mycket; de åter, vilka vi av en eller annan orsak benåda, komma att leva i en ständig fruktan för utvisning. Vi komma att utgiva en lag, enligt vilken alla f. d. medlemmar av hemliga sällskap dömas till utvisning från Europa, vår regerings centrum.

2. Vår regerings avgöranden bliva definitiva och utan appellation.

3. I alla gojim-samhällen, där vi sått djupa rötter av oenighet och opposition, är
det möjligt att återupprätta ordning endast med skoningslösa medel, bevisande en orubblig makt; att fästa sig vid offren, som krävas för framtidens väl, är lönlöst.
Varje regerings skyldighet består i att skapa folkets välstånd, ont ock genom offer; regeringen bör inse, att icke endast i privilegier, utan ock i skyldigheter består dess existens. Huvudsaken för en regerings orubblighet är befästandet av maktens gloria, och denna gloria uppnås endast genom maktens imposanta ståndaktighet, vilken bär okränkbarhetens insegel av mystiska orsaker - såsom i egenskap av Guds utkorade. En sådan makt var till de sisla tiderna det Ryska självhärskardömet -- vår enda allvarliga fiende här i världen frånräknat Påvedömet. Påminn er, hur det i blod dränkta Italien icke kräkte ett hår på Sullas huvud! Sulla förgudades genom sin kraft i folkets ögon, om ock utpinat av honom, och hans oförskräckta återkomst till Italien ställde honom utom kränkbarhetens gränser. Folket rör aldrig den, som hypnotiserar det med sitt mod och sin viljekraft.

4. Tillsvidare, innan vår tronbestigning sker, skola vi stifta och föröka frimurarlogerna i alla delar av världen, indraga i dem alla, som kunna bliva och äro framstående personligheter, emedan vi i dessa loger komma att äga den förnämsta upplysningsbyrån samt det inflytelserikaste kampmedlet. Som medlemmar i dessa loger komma vi att intaga nästan alla agenter för den internationella och nationella polisen, emedan polisens tjänst är för oss oersättlig i det avseendet, att den icke endast kan efter sitt gottfinnande behandla de motsträviga, utan även överskyla våra Handlingar, skapa orsaker till missnöje m. m.

5. I hemliga sällskap inträda vanligen helst spekulanter, karriärister och i allmänhet lättsinniga personer, med vilka det för oss icke blir svårt att samarbeta, och genom dem draga vi upp den av oss projekterade maskinens mekanism. Om denna vår värld förvirras. sä betyder det, att dess förvirring för oss var nödvändig för illintetgörandet av dess alltför fasta solidaritet. Om åter en sammansvärjning skulle anstiftas, så
ställa vi i spetsett för den en av våra trognaste tjänare, Det är klart, att det är vi och ingen annan, soru dirigerar frinrureriets verksamhet, ty vi veta, vart vi föra mänskligheten, vi känna det slutliga målet för varje handling. Gojerna däremot äro för lindade - de fatta icke ens det omedelbara resultatet. De eftersträva vanligen det omedelbara, ögonblickliga tillfredsställandet av sin egenkärlek i uppfyllandet av det
planlagda, utan att ens märka, att själva planen icke tillhör deras initiativ, utan att vi hava fört dem på den tanken.

6. Gojerna inträda logerna av nyfikenhet eller i hopp o, att med deras hjälp vinna den samhälleliga honungskakan, och dessutom några-.för att bliva i tillfälle att offentligt framlägga,", sina omöjliga fantasier. De törsta efter den retelse, som väckes av framgång och handklappningar, varpå vi äro särdeles frikostiga. Vi bestå dem dessa framgångar för att begagna oss av den därav uppkomna självförtjusningen, under vars omtöcknande inverkan människorna blint underkasta sig vår suggestion, utan , att taga sig till vara för den, fullt övertygade om att
deras ofelbarhet föder egna tankar, höjda över all främmande inverkan. l kunnen icke föreställa Eder, huru lätt man kan bringa de klokaste gojer till medvetslös naivitet under villkor av självförgudning och hur lätt det därjämte är att göra dem modlösa inför minsta motgång, samt bringa dem till slavisk lydnad genom att giva dem hopp om förnyad framgång. Lika mycket som de våra förakta yttre framgagång, blott de
bliva i stånd att genomdriva sina planer, lika mycket äro gojerna färdiga att uppoffra varje plan enbart för framgångcns skull. Denna deras psykologi underlättar betydligt vår uppgift att leda dem. De äro till det yttre tigrar, men hava fårahjärtan, och i deras huvuden är det ständigt korsdrag. Vi hava insövt dem i drömmen om uppslukandet av den mänskliga individualismen genom kollektivisvnens symboliska enhet. De hava ännu icke klargjort för sig och komma icke att förstå den tanken, att denna dröm är ett påtagligt brott mot en av naturens för nämsta lagar, som från världens begynnelse skapat enheter olika andra, just med individualismen som syfte.

7. Om vi kunnat bringa dem till en dylik vanvettig förblindelse, så bevisar det icke med en underbar klarhet, i vilken grad gojernas förstånd är mänskligt outvecklat i jämförelse med vårt? Det är just det, som huvudsakligen garanterar vår framgång.

8. Huru förutseende voro icke våra gamla vise, då de framhöllo, att man för att uppnå ett allvarligt mål icke bör sky medlen eller räkna offren,som krävas för nåendet av detta mål. Vi hava aldrig räknat offren av dessa djuriska gojer, om ock vi uppoffrat många av de våra, men i stället hava vi givit dem en ställning här på jorden, varom de icke ens kunnat drömma. Det jämförelsevis obetydliga antalet
offer av de våra har bevarat vårt folk frän undergång.

9.Döden är varje människas oundvikliga slut. Det är bättre att närma detta slut till dem, som hindra vårt verk, än till de våra,till oss, skaparne av detta verk. Vi straffa frimurare så, titt ingen utom brödraskapet ens kan misstänka det, icke ens själva straffoffren: alla dö de, då det så är nödigt, liksom av norrvall insjuknande. I medvetande därav våga t. o. m. brödraskapets medlemmar i sin tur icke protestera. Genom sådana medel hava vi bland frimurare uppryckt själva roten till protest
mot våra åtgöranden. I det vi predika för gojerna liberalism, hålla vi samtidigt vårt folk och våra agenter i orubblig lydnad.

10.Under vårt inflytande har helighållandet av gojernas lagar nedbragts till ett minimum. Lagarnas anseende är tillintetgjort genom liberala tolkningar, införda av
oss i dessa sfärer. I de viktigaste politiska och principiella handlingar och frågor avgöra domarna så, som vi ålägga dem, de se sakerna i den dager, med vilken
vi omgiva dem, naturligtvis genorn understuckna personer, ined vilka vi till synes icke hava något att göra - genom tidningspressen eller andra medel. T. o. m.
senatorer och den högsta adininistrationen antaga blint våra råd. Gojernas rent djuriska förstånd är icke förmöget till analysering och observation och ännu
mindre till förutseende.

11. I denna skillnad mellan tankeförmåga hos gojerna och hos oss kan man tydligt skönja urvalets och människovärdighetens insegel till åtskillnad från gojernas instinktiva och djuriska förstånd. De se, men förutse eller uppfinna icke (Jesaja 42:16-25) (endast möjligen materiella saker). Härav är det tydligt, att själva naturen har utsett oss att leda och styra världen. (Matteus 23:23-38).

 

12. Det framtida rikets enkla och tydliga lagar. Då tiden är inne för vår offentliga regering, tiden för uppenbarandet av dess välgörenhet, korurna vi att förändra all lagstiftning. Våra lagar bliva kortfattade, tydliga och orubbliga, utan någon som helst tolkningsmöjlighet, så att var och en blir i stånd att fullt känna dem. I huvudbestämmelsen, som genomföres i dem, är blind lydnad inför överbeten. Då försvinna av sig självt alla missbruk i följd av den enskildes ansvarighet inför representanten för högsta makten. Missbruk av maktägande, vilka stå lägre än denna högsta instans, bliva så skoningslöst straffade, att var och en för-
lorar lusten att experimentera med sina krafter. Vi kommer att orubbligen följa med varje administrativ handling, varav statsmaskineriets gång beror, emedan slapphet i administrationen föder slapphet öfverallt. Icke ett enda fall av olaglighet eller missbruk kommer att undgå exemplarisk bestraffning.

13. Hemlighållande, solidarisk efterlätenhet bland tjänstemän i administrationen -
allt detta onda försvinner efter de första statuerade exemplen av sträng bestraffning. Vår makts anseende fordrar ändamålsenliga, d. v. s. stränga straff för minsta brott, för upprätthållande av sin högsta prestige. Den lidande - orn ock lidandet icke står i proportion till skulden - blir som en soldat, vilken stupar på
slagfältet till nytta för Makten, Principen och Lagen, vilka icke tillåta någon avvikelse från samhällsvägen till personlig fördel för dem, som styra statsskeppet.
Vara domare böra t. ex. vela, all de, i det de bravera med en duras barmhärlighel. bryta mot de rållskipningslagar, vilka äro stiftade till straff och varnagel för förbrytelser, icke för demonstrerin g av domarens själsegenskaper. Dessa egenskaper må inan exponera i det privata livet, men icke i den officiella verksam-
hetskretsen, vilken utgör den uppfostrande grunden för det mänskliga livet.

14. Våra domare komma icke att tillåtas tjäna längre än till 55 års ålder, för det första därför, att åldringar envist hålla på en förutfattad mening - de äro mindre kapabla att underkasta sig nya åtgärder och för det andra därför, att det ger oss möjlighet att lättare omflytta tjänstepersonalen, som tack vare detta lättare böjer sig under vårt ok. Den, som önskar kvarstanna på sin plats, måste blint underkasta sig för att förtjäna det. I allmänhet bliva våra domare valda av oss uteslutande
bland dem, vilka klart förstå, att deras roll är att straffa och tillämpa lagarna och icke att briljera med liberalism på bekostnad av statens uppfostringsplan,
som gojerna nu föreställa sig. Omflyttningstaktiken kommer dessutom att tjäna till undergrävande av den kollektiva solidariteten tjänstekamrater emellan och fjättrar alla vid regeringens intressera, varav deras öden bero. De unga omaregenerationerna
bliva uppfostrade i insikten om det otillbörliga i sådana missbruk, sorti kunde kränka den fastställda ordningen i förhållandet mellan våra undersätar.

15. Nuförtiden tillåta, sig gojernas domare allsköns efterlåtenhet i brottmål, ty de' äga icke en klar uppfattning om sin ställning, och de nuvarande styrande bemöda sig icke ont att vid. besättande av domreämbetena inpränta i domarne pliktkänsla. och vikten av den verksamhet, som åligger dem: Liksom djuren utsläppa sina ungar på jakt efter byte, så giva också gojerna sina underlydande fördelaktigg ämbeten, utan att ens förklara för dem, vartill dessa ångbeten äro inrättade. Det är just därför som deras regeringar förstöras av sina egna krafter, genom sin, egna administrations handlingar.

16. Må vi ur exemplet av dessa resultat hämta ännu en läxa för vår regering.

17. Vi skola se till att vår regerings alla viktigare strategiska poster bli oberörda av liberalism, ty därav beror uppfostran av dem, som lyda under vår samhällsordning.
Dessa poster må beklädas endast av dem, som vi uppfostrat för administrativ styrelse.Om någon skulle invända, att avskedade tjänstemän skulle bliva dyra för kronan, så kan jag för det första svara, att man kan finna för dem privata anställningar i stället för de förlorade, och för det andra - i våra händer koncentreras alla världens penningar, alltså behöver var regering icke frukta dyrhet.

18. Vår absolutism blir i allt konsekvent, och därför blir vår vilja i varje sin yttring aktad och ovillkorligen åtlydd: den kommer att ignorera allt knot, allt missnöje, utrotande varje därav dikterat försök till handling genom exemplariska bestraffningar.

19. Vi upphäva kassationsrättigheten, vilken h. o. h. övergår till vår maktbefogenhet
- till den regerandes överinseende, ty vi bör icke ens tillåta den tanken att uppstå hos folket, att de av oss utnämnda domarna skulle kunnat fälla ett oriktigt utslag. Om någonting dylikt det oaktat skulle inträffa, så kassera vi själva utslaget, men bestraffa samtidigt exemplariskt domaren för oförståelse av sin plikt och
betydelse, så att dessa fall icke upprepas. Ännu en gång, vi komma ju att känna vart steg, som vår administration gör, och endast efter dess påbud hava vi att handla, för att folket skall bli belåtet med oss, ty folket har rätt att av en god regering fordra goda fullmäktige.

20. Vår regering kommer att verka som en patriarkalisk, en faderlig omvårdnad från vår regents sida. Vårt folk och undersåtarna skola i hans person se en far, som vårdar sig om vart behov, varje handling, vart ömsesidigt förhållande såväl mellan undersåtarna inbördes som mellan dessa och regenten. Då komma de att till den grad genomträngas av tanken, att de icke kunna undvara denna omvårdnad och led-
ning, om de finska leva i fred och ro, att de erkänna vår regents självhärskarvälde med en vördnad, gränsande till förgudning. Regentens förgudande. Detta göra de, isynnerhet då de övertyga sig ont att vara fullmäktige icke komma att ersätta hans makt med sin egen, utan endast blint uppfylla hans föreskrifter. De komina att glädja sig (iver att vi reglerat allt i deras liv, liksom kloka föräldrar göra det, då de önska uppfostra sina barn i pliktkänsla och lydnad. Folken äro ju i förhållande till våra politiks hemligheter evigt omyndiga barn liksom deras nuvarande regeringar.


21. Som ni ser, grundar jag vår despotism pä rätt och plikt. Rätt att tvinga till pliktens uppfyllande är den rege rings direkta skyldighet, vilken vill vara som en far för sina undersåtar. Den eger den starkes rätt, för att begagna den till att leda mänskligheten för dess välgäng till den av naturen bestämda ordningen - till lydnad. Allt här i världen befinner sig i subordination, om ock icke i förhållande till människor, så till omständigheterna eller till sin egen natur, d. v. s. i varje händelse till den starkare. Låtom oss därför bliva denne starkare för det bästas skull.

22. Vi äro skyldiga att utan betänkande uppoffra enskilda individer, som bryta mot den fastställda ordningen. Ty i en exemplarisk bestraffning av det onda ligger en stor uppfostrande uppgift.

23. Då Israels konung på sitt heliga huvud sätter kronan, räckt honom av det kuvade Europa, då bliver han även världens patriark. De av honom hemburna offren skola, tack vare deras ändamålsenlighet, aldrig uppnå det antal, som i århundraden offrats av storhetsmanin - av gojim-regeringarnas rivalitet.

24. Vår konung kommer att stå i ständig beröring med folket, talande till det frän sin tribun, i ordalag, vilka ryktet genast här över all världen.


Protokoll 16.


1. Universitetens oskadliggörande. För att tillintelgöra alla kollektiva krafter utom de vara måste vi oskadliggöra den första etappen till kollektivism - universiteten, i det vi omorganisera dem i en ny riktning. Deras dekaner och professorer skola beredas för sina ämbeten enligt detaljerade, hemliga program, därifrån de ostraffat icke komma att vika en tumsbredd. De skola utnämnas med största försiktighet samt ställas i stramt beroende av regeringen.


2. Vi utesluta från undervisningen statsrätten likasom allt, som berör politiska frågor. I dessa ämnen komma blott några tiotal personer att undervisas, utvalda på grund av framstående begåvning ur de invigdas krets. Universiteten böra icke utdimittera gulnäbbar, de där vurma för att koka ihop konstitutioner likt komedier och tragedier och sysselsätta sig mned politiska frågor, av vilka t. o. m. deras fäder aldrig fattat det minsta.

3. Illa meddelad kunskap i politiska frågor hos ett stort antal personer skapar endast utopister och dåliga undersåtar, vilket I själva åren i tillfälle att övertyga Eder om med gojernas allmänna uppfostran i denna riktning inför ögonen. Vi voro tvungna att införa i deras uppfostran alla de grundsatser, som på ett så glänsande sätt nedbrutit deras samhällsskick. Då vi komma till makten, skola vi avlägsna alla oroande ämnen ur undervisningen samt göra av ungdomen lydiga barn inför chefskapet, barn, vilka älska den regerande som ett hopp och ett stöd för fred och lugn.

4. Klassicism, liksom allt studium av gamla historien, där ju flere dåliga än goda exempel möta, skola vi ersätta med undervisning i framtidens program. Vi komma att utplåna ur människornas minne alla de fakta från gångna århundraden, vilka vi icke anse önskliga att minnas, och kvarlämna endast de, som belysa gojim-regeringarnas alla misstag och fel. Undervisning i det praktiska livet, om förhållandena människorna emellan, om undvikande av dåliga, egoistiska exempel, vilka sprida det ondas smitta; och andra dylika frågor av uppfostrande slag, skola stå som de förnämsta ämnena på undervisningsprograniniet, uppställt efter särskild plan för olika anlag och begåvning, utan att i något fall allniangöra undervisningen.
En sådan formulering av frågan har en särskild betydelse.

5. Var samhällsklass bör uppfostras inom stränga gränser med hänsyn till bestämmelse och arbete. Tillfälliga genier hava alltid kuttrat och komma
även framdeles att bryta sig igenom till andra sländ, riter att för denna sällsynta tillfällighets skall öppna främmande led för medelmnåttor och därigenom taga platser frän andra, vilka genom födelse och uppfostran ega rättighet till dessa, vore huvudlöst.Ni vet själva, varmed detta har slutat för gojerna, som medgivit denna skriande meningslöshet. `

6. För att regenten måtte bli föremål för sina undersatars djupa kärlek och vördnad, bör man under hans verksamhet undervisa hela folket i skolor och på torg ont hans
betydelse och om hans handlingar, om alla hans välgärningar.

7. Vi skola göra slut på all fri undervisning. Eleverna få rättighet att tillsanunans nied sina närmaste anhöriga samlas sorti i en klubb - i lärdomsanstalterna. Under dessa sammankomster på helgdagar skola lärarna hålla, s. a. s. fria föredrag orn
frågor, berörande människornas ömsesidiga förhållanden, om exemplets lagar, om repressalier, uppkontra av omedvetna förhållanden, och slutligen orn filosofin i nya
teorier, vilka ännu icke äro uppdagade för världen. Dessa teorier upphöja vi till trosdogmer som ett övergångssteg till vår tro. Efter det jag slutat utläggningen av vårt verksamhetsprogram under den närvarande och kommande tiden, skall jag föreläsa för Eder dessa teorier.


8. Kort sagt, i det vi av ärhundradens erfarenhet veta, att människorna leva och ledas av ideer, att dessa ideer insupas av människorna endast förmedels uppfostran, given med samma framgång åt alla åldrar, naturligtvis med olika medel, bemäktiga vi oss och konfiskera vi till vår fördel de sista glimtarna av tankens oavhängighet, vilken vi redan för länge sedan inriktat på för oss nödvändiga saker och ideer. Systemet med tankens hämmande är redan i verksamhet i den s. k. Åskådningsundervisningen. Åskådningsundervisningssystemet har till mål att förvandla gojerna till tanklösa och lydiga djur, vilka fordra åskådning för att någonting fatta. I Frankrike har en av våra bästa agenter, Bourgeois, redan offentligen förkunnat ett nytt program för åskådningsundervisning.


Protokoll 17


1. Advokatyren danar människorna kalla, hårda, gensträviga, principlösa, benägna att i alla livets förhållanden och händelser ställa sig på en opersonlig, rent legal grund. De hava lärt sig hänföra allt till försvarets fördel och icke till den sociala välgången av dess resultat, vana som de äro att icke avstå från något försvarssätt, vilket det än vara ina. De göra allt, som står i deras makt, för att vinna sin klientsfrikännande, begagnande sig av advokatyrens lägsta finter. Härigenom demoralisera de domstolen. Därför komma vi att pressa detta yrke inom trånga ramar, vilka ställa det inom sfären av en verkställande byråkrati. Advokaterna bliva likasom domarna berövade rättighet till beröring med rättegångsparterna, i det de fä handlingarna endast av domstolen och göra sig bekanta med dem enligt undersökningsprotokoll och dokument, samt försvara sina klienter efter förhöret vid domstolen enligt klargjorda fakta. De böra få honorar, oberoende av försvarets beskaffenhet. De bliva vanliga föredragande av handlingarna till rättskipningens för-
mån i motsats till åklagaren, vilken åter blir föredragande av anklagelseakten. Detta förkortar domstolens förhandlingar. På så sätt fastställes ett hederligt, opartiskt försvar, som ledes av övertygelse och icke av fördel. Detta omöjliggör bl. a. det nu praktiserade mutandet av yrkesbröder för att erhålla deras samtycke till processens vinnande för den, som kan betala.

2. Vi hava redan sörjt för att goiim-prästeståndet förlorat sitt anaseende och därigenom omintetgjort dess mission, vilken kunnat i hög grad hindra oss. Med varje dag sjunker dess inflytande bland folket. Samvetsfrihet är nu kungjord överallt; alllså, endast tiden skiljer oss från stunden för den kristna religionens fullständiga undergång. Med andra religioner reda vi oss ännu lättare, men därom är det ännu för tidigt att orda. Vi ställa klerikalismen och klerikalerna inom så tränga gränser, på det att deras inflytande måtte gå i omvänd riktning mat vad det tidigare varit.

3. Då tiden är inne för att fullständigt tillintetgöra påvedömets hov, skall en osynlig
hands finger visa folken i riktning mot detta hov. Då folken störta sig över det, uppträda vi som dess försvarare, för att icke tillåta alltför stora blodsutgjutelser.
Genom en sådan diversion tränga vi in i dess allra innersta och utgå icke därifrån, innan vi undergrävt dess hela makt.

4. Den judiske konungen blir en verklig världspåve, en patriark för den internationella kyrkan.

5. Men medan vi uppfostra ungdomen i nya övergångstrosläror och därefter i vår, komma vi icke all öppet beröra de existerande kyrkorna, ulan skola vi strida med demgenom kritik, väckande söndring och förfall.

6. I allmänhet skall var nuvarande presskröna regeringsaffärerna, religionerna, gojernas oduglighet och allt dylikt med de inestprinciplösa uttryck, för att på allt sätt förnedra dem så, som endast vår genialiska nation förmår.

7. Vår regering blir en apologi för guden Vishnu, i vilken den blir personifierad - i varje av våra hundrade händer kommer att befinna sig en fjäder av det sociala maskineriet. Vi skola se allt utan den officiella polisens hjälp, vilken i den av oss för gojerna utarbetade formen för dess rättigheter och äligganden hindrar regeringarna
att se någonting. Enligt vårt program kommer en tredje del av undersåtarna att observera de övriga av pliktkänsla, enligt principen av frivillig statstjänst. Da kommer det icke att anses skamligt att vara spion eller angivare, utan tvärtom berömvärt, men ogrundade angivelser skola straffas med all stränghet, på det att
denna rättighet icke mätte leda till missbruk.

8. Våra agenter bliva tagna såväl ur de högsta som de lägsta samhällsklasserna, ur den sig roande administrativa klassen, bland förläggare, typografer, bokförsäljare, butiksbiträden, arbetare, kuskar, lakejer o. s. v. Denna rättslösa, utan fullmakter till egenmäktigt för-farande och följaktligen maktlösa polis kommer endast att avlägga vittnesmål och angiva, men granskning av deras vittnesmål och arresteringar komma att bero av en ansvarig grupp poliskontrollörer; själva arresteringarna skola utföras av gendarmkåren och stadspolisen. Den, som icke har angivit, vad han har sett
och hört i politiska frågor, kommer också att ställas till ansvar för döljande av brott, om det blir bevisat, att han därtill är skyldig.

9. Liksom nu de våra under eget ansvar äro skyldiga att för kabalen angiva våra affälingar eller sådana personer, som observerats vara på något sätt för kabalen skadliga, så skall och i vårt världsrike alla våra undersåtar bliva förpliktade att iakttaga statstjänstens skyldigheter i detta avseende.

10. En sådan organisation utrotar missbruk genom makt, ställning och bestickning - allt det, som vi infört med våra råd och teorier om de högsta mänskliga rättigheterna i gojernas lagar och seder. Men hur hade vi annorlunda kunnat ernå ökandet av orsaker till oordningar i deras administration, om icke med dessa medel? ! Bland dessa medel. är ett av de viktigaste - agenter för ordningens införande, åt vilka gives möjlighet att framkalla och utveckla sitta dåliga böjelser: egensinnighet, självsvåld och i första rummet besticklighet.

Protokoll 18


1. Då det för oss blir nödigt att förstärka skyddsåtgärderna (det farligaste giftet för maktens prestige), komma vi att anordna simulerade oordningar eller yttringar av missnöje, med tillhjälp av framstående talare. Till dessa talare sluta sig sympatiserande. Detta ger oss orsak att anställa husundersökningar och uppsikt genom våra tjänare bland gojim-polisen.

2. Alldenstund flertalet konspiratörer handlar av äventyrslusta, av pratsjuka, så komma vi icke att oroa dem, förrän de börja handla, utan införa endast i deras krets iakttagare - spioner... Vi böra icke glömma, att maktens prestige förringas, om den ofta upptäcker sammansvärjningar mot sig. Häri ligger en antydan till erkännande av sin maktlöshet, eller ännu värre, av sin orätt. I veten ju, att vi tillintetgjort de regerande gojernas prestige genom ständiga attentat mot deras regenter genom vara agenter, blinda får i vår hjord, vilka man lätt med några liberala fraser kan leda till brott, om de blott blva politisk färgläggning. Vi hava tvungit de styrande att erkånna sin maktlöshet genom vidtagande av öppna skyddsåtgårder och därigenom göra vi slut på maktens prestige.

3. Vår regent skall skyddas endast av den mest ourärkligå skyddsvakt, emedan vi icke kunna skänka ens en tanke ät möjligheten, att han hade emot sig ett orostiftande element, vilket han icke vore i stånd att kuva, utan vore tvungen att söka skydd.

4. Om vi skulle tillåta denna tanke, såsom gojerna gjort och ännu göra, så skulle vi därmed även underskriva om icke hans egen dödsdom, så hans dynastis i en icke avlägsen framtid.


5. Strängt iakttagande de yttre formerna, skall vår regent begagna sig av sin makt endast till folkets väl och alls icke till sin eller sin dynastis förmän. Där för, genom att bibehålla detta yttre sken, skall hans makt aktas och skyddas av undersåtarne själva; man kommer att förguda den i medvetande av att med den är förenad varje medborgares i riket välfärd, ty av den beror ordningen i samhället.


6. Att öppet skydda monarken vill .säga, att man erkänner svagheten av hans makt.

7. Vår regent kommer alltid att bland folkmassan vara omgiven av till synes nyfikna män och kvinnor, vilka intaga platserna närmast lionom, till synes alldeles tillfälligt, och de skola äterhålla de övriga liksom av aktning för ordningen. Detta ger exempel av hovsamhet åt de öfriga. Om i folkluppen skulle uppenbara sig en supplikant, som försöker framlämna en böneskrift, trängande sig fram genom massan, böra de främsta leden övertaga skriften och i den bönfallandes åsyn framlämna den till regenten, på det att alla mätte veta, att det framlänmade når sin bestämmelse, att sålunda själva regentens kontroll existerar. Maktens glans fordrar för sin existens, att folket mätte kunna säga: "Om blott kungen visste det", eller "kungen får veta det".


8. Maktens mystiska anseende. Med bildandet av en officiell skyddsvakt försvinner maktens mystiska anseende. Var och en, som har en viss portion personlig djärvhet, ser sig vara dess överman, upprorsstiftaren känner sin styrka och söker endast tillfälle till attentat mot makten. För gojerna hava vi predikat annat, men kunna därför också se, vartill åtgärderna av en officiell skyddsvakt har fört dem!

9. Hos oss komma brottslingarna att arresteras på första mer eller mindre grundade misstanke: nian kan ej av fruktan för ett eventuellt misstag giva tillfälle att undkomma åt för politiska förseelser eller förbrytelser misstänkta, mot vilka vi bliva verkligen skoningslösa. Om man ock kunde genom någon konstlad förklaring tänka sig vissa eggande orsaker till smärre förbrytelser, så finnes det ingen ursäkt för personer, som sysselsätta sig med frågor, av vilka ingen utom regeringen kan förstå något. ja icke ens alla regeringar förstå den verkliga politiken.

Protokoll 19


Rättighet att framställa ansökningar och projekt. Om vi också icke tillåta självständig behandling av politiska frågor, så skola vi däremot upp muntra varje rapport eller petition med förslag till regeringen och granska alla slags projekt till folklivets förbättring; detta avslöjar för oss våra undersåtars behov eller hugskott, på vilka vi då skola svara med ett uppfyllande eller ett fullt motiverat beriktigande, egnat att bevisa kortsyntheten hos förslagsställaren eller petitionären.

2. Orostiftaren är intet annat än en mops, skällande på en elefant. Då det gäller en regering, väl organiserad icke i polis-, utan i allmänt avseende, skäller mopsen på elefanten, utan att inse dennas styrka och betydelse. Man behöver endast med ett lämpligt exempel bevisa betydelsen av det ena och det andra, för att mopsarna skola uppböra att skälla samt vifta på svansen, så snart de se elefanten.


3. För att beröva de politiska förbrytelserna deras gloria av mod och dygd, skola vi placera dem på de anklagades bänk i bredd med förövare av stöld, mord och alla slags vedervärdiga och simpla förbrytelser. Då kommer den allmänna meningen att se ned på detta slags förbrytelser på samma sätt som på varje annan samt skänka dem samma förakt.


4. Vi hava bemödat oss öm och, som jag hoppas uppnått, att gojerna icke sentera detta kampmedel mot orostiftare. Därför hava vi genom pressen och indirekt i föredrag, i klokt författade historiska läroböcker reklamerat för martyrskap, som upprorsmän påtagit sig för iden om det allmänna bästa. Denna reklam har ökat antalet liberaler och ställt tusentals gojer i lederna av vårt levande inventar.


Protokoll 20


1. I dag skall vi behandla finansprogrammet, vilket jag lämnat till slutet av min föredragning såsom den svåraste, den avslutande och av görande punkten i våra planer. Övergående till detsamma, ber jag Eder ihågkomma, att jag tidigare förelagt Eder endast i antydningar, att summan av vår verksamhet avgöres genom en sifferfråga.

2. Då vi taga makten i våra händer, kommer vår självhärskarregering i självbevarelseprincipens namn att undvika att alltför kännbart betunga folkmassorna med skatter, icke förglömmande sin roll av far och beskyddare. Men då den statliga organisationen är kostsam, måste man ändå anskaffa nödiga medel därtill. Därför måste vi med utomordentlig varsamhet utarbeta jämviktsfrågan i detta ämne.


3. Vår regering,i vilken monarken kommer att hava en på lag grundad fiktion av äganderätt till allt, som finnes i hans rike (något som är lätt att genomdriva), kan tillgripa laglig indragning av vilka som helst i riket cirkulerande summor för regleringen av deras cirkulation. Härav följer, att skatternas betäckande allra lättast utföres genom progressiv skatt på egendom. På så sätt komma skatterna att betalas utan svårighet eller ruinering i proportionerlig % av egendomen. De rika måte erkänna, att deras skyldighet fir att överlåta en del av sitt överflöd till rikets dispusition, dä regeringen garanterar dem eganderätten till den övriga egendomen och rätt till ärlig förtjänst, jag säger ärlig, emedan kontroll över den personliga egendomen omöjliggör plundring på laglig grund.


4. Denna sociala reform bör komma ovanifrån, ty dess tid är kommen - den är nödvändig som säkerhet för freden.


5. Beskattning av de fattiga är ett frö till revolution och tjänar riket till skada i det man förlorar det större pä jakt efter småsaker. Oberoende härav förminskar skatten, sam drabbar kapitalister, tillväxten av rikedomar pä enskilda händer, där vi nu hava samlat lien som motvikt mot gojernas regeringsmakt - statsfinanserna.


6. En skatt, som ökas i procentförhällande till kapitalet, ger en mycket större inkomst fin den nuvarande personliga eller centum-skatten, vilken nu är för oss nyttig endast så tillvida, att den uppväcker oro och missnöje bland gojerna.

7. Den kraft, varpå vår monark kommer att stöda sig, består i jämnvikt och garanti för fred, för vars skull det är nödvändigt, att kapitalisterna avstå en del av sina inkomster i och för säkerställandet av riksmaskineriets verksamhet. Rikets behov böra betalas av dem, vilka därav icke betungas och hos vilka det finnes något att taga.


8. En sådan ätgärd tillintetgör fattigmannens hat till den rike, i vilken han kommer att se rikets nödiga finansstöd; han konuner att se i honom grunda ren av frid och välstånd, i det han konuner att övertyga sig om att den rike betalar därtill nödiga medel.

9. På det att de intelligenta betalarne icke alltför mycket måtte bekymra sig över nya utbetalningar, skola vi giva dem noggranna redovisningar över dessa skatters bestämmelse, naturligtvis med undantag av sådana belopp, sota hänföras till tronens och administrativa inrättningars behov.


10. Monarken kommer icke att hava någon personlig egendom, dä en gäng allt, som finnes i riket, tillika utgör hans tillhörighet; eljes skulle det ena motsäga det andra: faktum av personlig egendom skulle tillintetgöra eganderätten till allmän besittning.

11. Monarkens släktingar, med undantag av hans tronarvingar, vilka även underhållas med statsmedel, böra ställa sig i statens tjänst eller arbeta för att erhålla eganderätt; privilegium av det kungliga blodet bör icke tjäna till kronans utplundring.


12. Köp, emottagande av penningar eller arv konuna att beläggas med progressiv stämpelskatt. Varje oanmält överlåtande av tillhörig heter, i penningar eller annat, för undgående af denna skatt - ovillkorligen pä namngiven person - åsamkar den förre eggren inbetalning af °'o skatten frän tiden för överlåtandet till tiden för röjandet av försöket att undgå stämpelskatten. Överlåtelsekvittanserna böra inlämnas varje vecka till ortsränteriet med angivande av fiir- och tillnamn, samt vistelseorten för förre och nya eggren av egendomen.

13. Räkna ut hur många gånger sådana skatter komma att betäcka gojernas statsinkomster!

14. Statens grundfond bör innehålla en bestämd komplett reserv av summor, och allt det, som flyter in därutöver bör återsändas i cirkulation. Med dessa summor ska allmänna arbeten utföras. Initiativet till dessa arbeten ska utgå från regeringen och kommer att knyta den arbetande klassen starkt vid statsintressena och de regerande. Av dessa summor ska även en del avskiljas som premier för uppfinningar och produktion.

15. På intet villkor bör man, utöver de bestämdaoch i stort kalkylerade summorna, hålla inne ens obetydliga belopp i statskassorna, för pengar är till för att vara i rörelse. Varje stagnation av dem återverkar menligt på statsmekanismens gång, för vilken de tjänar som smörjmedel: om oljan stagnerar kan denna mekanisms reguljära gång komma i olag.

16. Vissa värdepapper som ersätter pengar har nämligen åstadkommit en sådan stagnation. Följderna därav är tillräckligt märkbara.

17. Vi ska även inrätta ett redovisningsverk och här har regenten när som helst full redovisning över statens inkomster och utgifter, med undantag av den löpande, ännu inte slutförda månadsredovisningen och den ännu inte inlämnade föregående månadens.

18. Den ende person som inte kan ha något intresse av att plundra statskassan är dess ägare, regenten. Det är därför som hans kontroll omöjliggör förlust eller förskingring.

19. Representationen, som stjäl mycket dyrbar tid från regenten genom mottagningar för etikettens skull, skall upphävas så att denne får tid till kontroll och kalkyler. Då blir inte hans makt delad mellan tillfälliga maktinnehavare, som omger tronen för glansens skull och bara är intresserade av egna och inte av allmänna riksintressen.

21. Den nuvarande utgivningen av pengar motsvarar i det hela taget inte det allmänna behovet och kan därför inte tillfredsställa alla arbetsbehov. Utgivningen av pengar bör stå i överensstämmelse med befolkningens tillväxt, varvid det är nödvändigt att räkna med barnen som penningförbrukare redan från födseln. En granskning av penningutgivningen är en livsfråga för hela världen.

20. Vi har framkallat ekonomiska kriser hos gojerna helt enkelt genom att dra bort pengar ur cirkulationen. Enorma kapitalstagnationer framkallade på detta sätt har tvingat staterna att vända sig till andra stater och ansöka om lån. Räntebetalningarna för dessa lån tynger på storfinanserna och har bringat dem i evigt slaveri under kapitalen. Att industrin är koncentrerad till kapitalisternas händer på hemslöjdsidkarnas bekostnad har sugit ut folkens alla krafter och med dem även rikets.

22. Ni känner ju till att guldmyntfoten har varit fördärvlig för de länder som antagit den för den har inte kunnat tillfredsställa penningförbrukningen. Speciellt som vi så långt vi förmått har tagit guldet ur cirkulationen.

23. Vi bör införa arbetskraftens värde som myntfot hos oss. Den må vara av papper eller trä. Vi kommer att utge pengar enligt varje medborgares normala behov och kvantiteten ska öka med varje nyfödd människa och minska med varje dödsfall.

24. Dessa beräkningar kommer att göras av varje departement (här: den franska administrativa indelningen), varje distrikt.

25. För att det inte ska uppstå avbrott i utgivandet av pengar till statens behov, kommer beloppen och deras utgivning att bestämmas genom ett dekret av regenten; på det sättet undviker man att ministären protegerar vissa institutioner till men för andra.


26. Inkomst- och utgiftsbudgeterna förs parallellt så att den ena inte ska dölja den andra.

27. De reformprojekt som vi initierar för gojernas finansinrättningar och principer ska vi presentera i sådana former att de inte kommer att väcka oro. Vi ska anföra att det behövs sådana reformer p g a den oreda och förvirring som råder i gojernas finanser. Det första problem vi ska påpeka är att man hos dem bestämmer en enkel budget, som år från år växer till av följande orsaker: man drar på denna budget till halvårets slut, därefter fordras en korrigeringsbudget, som slösas bort på tre månader, varefter man begär en tillskottsbudget och allting slutar sedan med en likvidationsbudget. Då budgeten för det följande året bestäms av summan av den slutliga uträkningen, sträcker sig den årliga avvikelsen från normen ända till 50% om året, varför årsbudgeten fördubblas tre gånger under loppet av tio år. Tack vare sådana kalkyler, tillåtna och tillämpade av de kortsynta gojim-regeringarna har deras kassor tömts. Den därpå inträdda perioden av lån har gjort resten och bragt gojim-rikena till randen av bankrutt.

28. Ni inser lätt att en sådan hushållning, som vi lurat på gojerna, inte kan föras av oss.

29. Varje lån bevisar statens svaghet och oförståelse för statsrättigheterna. Lånen hänger som ett Damokles-svärd över regenterna, som istället för att ta temporära skatter av sina undersåtar vänder sig med utsträckt hand mot oss och begär allmosor av våra bankirer. De utländska lånen är blodiglar som inte på något sätt kan avlägsnas från statskroppen förrän de faller bort av sig själva eller staten själv kastar bort dem. Men gojim-staterna drar inte bort dem, utan anbringar hela tiden nya sådana, så att de oundvikligen går under av självåderlåtning.

30. Lån - det betyder utgivande av statsväxlar innehållande förbindelse att betala en viss procent i proportion till det lånade kapitalet. Om lånet betalas med 5% så betalar staten efter tjugo år i onödan en procebtsumma som är lika stor som det upptagna lånet; under fyrtio års tid betalas den dubbla summan, under sextio år den tredubbla och skulden förblir fortfarande samma obetäckta skuld.

31. Så länge som lånen hölls sig inom riket överförde gojerna bara pengarna från den fattiges till den rikes ficka, men då vi mutade dem, vilket var nödvändigt, att föra över lånen till de utländska marknaderna, strömmade alla staternas rikedomar in i våra kassor och alla gojer började betala oss undersåtlig tribut.

32. So long as loans were internal the goyim only shuffled their money from the pockets of the poor to those of the rich, but when we bought up the necessary person in order to transfer loans into the external sphere, all the wealth of States flowed into our cash-boxes and all the goyim began to pay us the tribute of subjects.


33. Om de regerande gojernas lättsinne i förhållande till regeringsaffärerna samt ministrarnas falhet eller andra styrandes okunnighet i finansfrågor har skuldsatt respektive länder i våra kassor med obetalbara skulder, så bör vi veta vilken möda och vilka summor detta har kostat oss!

34. Vi kommer inte att tillåta penningstagnation. Därför kommer det inte att finnas procentbärande statspapper med undantag av enprocentsserier, så att räntebetalningarna inte må överlämna rikets makt att utsugas av blodiglar. Rättighet att ge ut procentbärande papper kommer uteslutande att överlåtas till industribolag för vilka det inte blir någon svårighet att betala ut procenter av vinsterna som staten inte förtjänar på de lånade pengarna i likhet med aktiebolag eftersom den lånar till utgifter och inte till operationer.

35. Staten kommer även att köpa industrivärdepapper och förvandlas på så sätt från nuvarande betalare av tribut på lånen till långivare av beräkning. En sådan åtgärd gör slut på penningstagnationen, dagdriveriet och lättjan, vilket var bra för oss då gojerna var självständiga men som inte är önskvärt under vår regering.

36. Hur uppenbart är inte gojernas rent djuriska härnors tanklöshet, vilken bl a kommer till uttryck i att de, då de tog lån hos oss, inte tänkte på att de måste ta dessa samma pengar samt därtill även räntor ur sina statsfickor för att betala oss! Vad hade varit enklare än att ta dessa nödvändiga pengar direkt från de sina?

37. Det genialiska i vårt utvalda förstånd bevisas redan av att vi försått att lägga fram lånefrågan för dem så, att de t o m sett en fördel i den för egen del!

38. Våra beräkningar som vi, då tiden är inne, skall lägga fram i belysning av århundradens erfarenheter, som vi gjort på gojim-rikena, kommer att utmärka sig genom klarhet och fasthet, samt kommer arr med full tydlighet visa hela världen nyttan av våra reformer. De skall göra slut på de missbruk, med vilka vi underkuvat gojerna, men som inte kan tillåtas i vårt rike.

39. Vi kommer att ställa hela beräkningsystemet så, att varken regenten eller den siste tjänstemannen skall kunna obemärkt undanhålla den obetydligaste summa dess bestämda mål eller använda den till något annat än till det den blivit bestämd i den fastställda budgetplanen.

40. Utan en klar och bestämd plan är det ju otänkbart att styra. Tågande fram på en bestämd väg med obestämda reserver förgås både hjältar och kämpar på vägen.

41. Tillfälliga maktinnehavare. Frimureriets agenter. Gojim-regenterna, som vi hela tiden lockade bort från regeringsaffärerna med representationsskyldigheter, etikett, förlustelser o s v, har endast varit skärmar för vår styrelse. Deras tillfälliga ställföreträdares redovisningar författades av våra agenter och de tillfredsställde varje gång de kortsynta förstånden med löften om framtida inbesparingar och förbättringar. Inbesparingar på vad? På nya skatter? Detta kunde de som läste våra redovisningar och projekt fråga, men det gjorde de inte.

42. Ni vet ju vart ett sådant lättsinne fört dem, till vilket finansiellt obestånd de kommit, trots deras folks beundransvärda arbetsamhet.

 

Protokoll 21

1. Till det jag framställt vid vår senaste sammankomst vill jag även tillägga en detaljerad förklaring om de inhemska lånen. Om de utländska lånen är det överflödigt att orda vidare; de har gett oss gojernas nationalpengar. För vårt rike kommer det inte att finnas utlänningar, alltså kan det inte bli fråga om några utländska lån.

2. Vi har utnyttjat deras administratorers falhet och regenternas efterlåtenhet för att få dubbelt, tredubbelt och fyrdubbelt igen på våra summor som vi lånat ut till gojim-regeringarna. Vem skulle kunna göra detsamma åt oss? Därför kommer jag endast att behandla de inhemska lånen.

3. Då staterna kungör om att uppta ett sådant lån, öppnar de teckning på sina växlar, d v s på % bärande papper. För att göra dem tillgängliga för alla bestäms deras pris från hundra till tusen; därvid görs ett prisavdrag för de först tecknande. Dagen därpå höjs priset artificiellt, som om alla skulle kasta sig över dem. Efter några dagar meddelas att statsverkets kassor är överfulla och att man inte har någon användning vidare för pengar (varför skulle man ta dem?). Teckningen har, som man påstår, flera gånger övertecknat det äskade lånet: häri ligger hela effekten - nämligen ett bevis på hur stort förtroende man har för statens växlar.

4. Men då komedin är färdigspelad uppstår faktum av den uppkomna passiven och därtill en synnerligen betungande sådan. För att kunna amortera räntorna är man tvungen att ta nya lån, som inte täcker, utan endast förstorar kapitalskulden. Då krediten är uttömd återstår endast att med nya skatter täcka - inte lånet - utan räntorna. Dessa skatter är en passiv som används till att täcka passiven.

5. Vidare infaller tiden för konverteringar. Men de avkortar inte skulder utan minskar endast räntebetalningen; dessutom kan de inte göras utan långivarnas medgivande. Då konverteringen kungörs föreslås återbetalning av pengarna till dem sim inte vill konvertera sina obligationer. Om då alla skulle yrka på att återfå sina pengar, skulle regeringarna fastna på sin egen krok och hamna i insolvens. Till all lycka har alltid gojim-regeringarnas undersåtar, okunniga som de är i finansfrågor, föredragit att förlora på kursen och erhålla mindre ränta framför risken att omplacera sina pengar, vilket har givit regeringarna möjlighet att åtskilliga gånger avkorta passiven med flera miljoner.

6. Numera, bundna av de utländska lånen, kan gojerna inte längre utföra sådana konststycken, väl vetande att vi kommer att fordra alla pengar tillbaka.

7. På så sätt bevisar en erkänd statsbankrutt avsaknaden av samband mellan folkens och deras regeringars intressen.

8. Jag vill fästa Er fördubblade uppmärksamhet på denna omständighet samt följande: numera är alla inrikeslån konsoliderade genom s k flygande lån, d v s sådana, vilkas terminer är mer eller mindre korta. Dessa skulder består av pengar insatta i sparbanker eller reservkassor. Då dessa fonder står en längre eller kortare tid till regeringens disposition, avdunstar de i avbetalning av räntor på utländska lån och i deras ställe är till motsvarande värde insatta räntedepositioner.

9. Dessa senare är det just som överskyler alla brister i gojernas rikskassor.

10. Då vi bestiger världstronen kommer alla dylika finansfonder att spårlöst försvinna, eftersom de inte motsvarar våra intressen, liksom även alla fondbörser, eftersom vi inte kan tillåta att vår makts anseende vacklar i och med att värdet på vår egendom vacklar, den som vi genom lag värderat till dess fulla värde utan möjlighet att falla eller stiga.

11. Vi skall ersätta börserna med storartade kronokreditinrättningar, med uppgift att värdera industriella inrättningar enligt regeringsberäkningar. Dessa kreditinrättningar kommer att vara i stånd att på en dag släppa ut i omlopp för femhundra miljoner industriella värdepapper eller köpa upp sådana till motsvarande belopp. På så sätt blir alla industriella företag beroende av oss. Ni kan föreställa er vilken makt vi härigenom tillskansar oss!

Protocol 22


1. I allt jag hittills framhållit har jag försökt att noggrant påpeka att det som pågår är hemligt, liksom det som varit och det som är nu, och även visa hur det utlöser sig i ett flöde av stora händelser som snart skall gå i uppfyllelse. Framför allt har jag framkagt sekretessen i lagarna om våra förhållanden till gojerna och om våra finansoperationer. I detta ämne återstår ännu litet att tillägga.

2. I våra händer har vi nutidens mäktigaste kraft - guldet*. På två dagar kan vi skaffa fram det, ur våra förvaringsdepåer, i hur stora mängder som helst.

Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon*. -Matteus 6:24

3. Måste man fortfarande bevisa att vår regering är förutbestämd av Gud? Skulle vi inte med sådana rikedomar kunna bevisa att allt det onda som vi varit tvungna att under loppet av sekler utföra, sist och slutligen tjänat att skapa det verkliga välståndet, att införa allmän ordning? [Se Matt 6:24 ovan] Och denna ordning skall införas om det så ska ske genom våld. Vi klarar av att bevisa att det är vi som är välgörarna, som återgivit den sönderslitna jorden det verkligt goda och den personliga friheten, att vi ger var och en möjlighet att njuta av lugn och fred, värdiga förhållanden medborgarna emellan, men naturligtvis dock under villkoret att våra fastställda lagar iakttas. Därvid ska vi förklara att friheten inte består i självsvåld och rättighet till tygellöshet, samt även att människans värdighet och styrka inte består i vars och ens rätt att kungöra sådana samhällsstörtande principer som samvetsfrihet, jämlikhet o d, att den personliga friheten består i rättighet att oroa sig coh andra, rättighet att väcka allmän förargelse genom agiterande i oordnade folkhopar, samt att den verkliga friheten består i den personliga oantastligheten, i ärlighet och noggrannt iakttagande av alla samhällslagar, att den mänskliga värdigheten består i medvetandet om sina rättigheter och tillika sin rättslöshet och inte endast i fantiserande över temat om sitt eget jag.

4. Vår makt ska bli ärofull, eftersom den blir stark. Den ska styra och leda och inte krypa i hälarna på partiledare och skrävlare, som utropar allehanda vettlösheter, vilka de kallar stora principer men som inte är något annat än det jag med lugnt samvete kallar utopier. Vår makt blir en verkställare av sådan ordning, som människors hela lycka beror av. Denna vår makts glans kommer att väcka en mystisk dyrkan och samla folkens vördnad omkring sig. Den verkliga kraften ger inte efter för någon annans rätt, inte ens för den gudomliga: ingen vågar antasta den för att ta ifrån den ens en fotsbredd av dess makt.

Protokoll 23

1. För att folken skall vänja sig vid lydnad måste man vänja dem vid måttfullhet samt därtill inskränka produktionen av lyxartiklar. Härigenom förbättrar vi sederna som demoraliserats genom en tävlan i lyxliv. Vi kommer att återupprätta hemslöjden, som å sin sida kommer att undergräva fabrikanternas privata plutokrati. Detta är nödvändigt, eftersom de stora fabriksägarna ofta, även om det inte alltid är medvetet, leder massornas mening emot regeringen.Vi kommer att återupprätta hemslöjden, som å sin sida kommer att undergräva fabrikanternas privata plutokrati. Detta är nödvändigt, eftersom de stora fabriksägarna ofta, även om det inte alltid är medvetet, leder massornas mening emot regeringen. Hemslöjdsfolket känner inte till arbetslöshet och detta binder dem vid den existerande ordningen och följaktligen vid maktens fasthet. Arbetslösheten är det farligaste för regeringsmakten. För oss kommer dess roll att vara utspelad så snart makten övergår i våra händer. Även dryckenskapen blir förbjuden genom lag samt straffad som brott emot människovärdigheten eftersom människorna under alkoholens inflytande förvandlas till djur.

2. Undersåtarna, jag upprepar det ännu en gång, underkastar sig blint endast en stark, en av dem fullkomligt oberoende hand, i vilken de känner ett svärd till skydd och stöd mot sociala gissel. Vilken nytta har de av en ängels själ hos sin härskare? De bör i honom se den personifierade styrkan och makten.

3. Vår härskare som kommer att efterträda de nuvarande regeringarna, som släpat sig fram i sin tillvaro bland de av oss demoraliserade samhällena, vilka t o m förnekat den gudomliga makten och ur vilkas mitt anarkins eld slår ut på alla håll, bör i första hand ta itu med att släcka denna allt uppslukande brand. Därför är han förpliktigad att förinta sådana samhällen, om det så sker genom att dränka dem i deras eget blod, för att återupprättadem i form av väl organiserade militärstater som medvetet kämpar emot varje smitta som kan anfräta rikskroppen.

4. Denne Guds utkorade är bestämd av himmelen att bryta de oförnuftiga krafter som låter sig ledas av instinkt och inte av förnuft, av djuriskhet och inte av människovärdighet. Dessa krafter triumferar nu och tar sig uttryck av plundring och allehanda våld under täckmantel av frihets- och rättighetsprinciper. De har tillintetgjort all social ordning, för att på ruinerna av den resa den Judiske konungens tron, men deras roll slutar samtidigt med hans tronbestigning. Då bör de sopas bort från hans väg, på vilken det inte bör finnas det minsta avfall.

5. Då kan vi säga till folken: Tacka Gud och knäböj för Den, som bär i sitt ansikte förutbestämmelsens insegel, till viken Gud själv ledde hans stjärna, så att ingen anna än han skulle kunna befria Er från ovannämnda onda krafter.

Protokoll 24

1. Nu vill jag gå över till at tala om sättet att befästa kung Davids dynastiska rötter innom alla jordens lager.

2. Detta befästande kommer främst att ske på samma sätt som vi hittills bevarat för våra vise ledningen av all världsverksamhet, genom att med uppfostran bestämma riktningen av hela mänsklighetens tankegång.

3. Några ättlingar av Davids säd ska uppfostra kungarna och deras efterträdare, som ska väljas, inte enligt arvsrätten, utan efter deras framstående egenskaper, och invigas i polistikens förborgade hemligheter och i regeringsplanerna, dock med det villkoret att ingen av dem ska förvalta dessa hemligheter. Avsikten med ett sådant handligssätt är den, att alla ska veta att styrelsen inte kan ges i uppdrag åt sådana som är oinvigda i denna konsts hemligheter.

4. Endast dessa personer ska undervisas i den praktiska tillämpningen av de nämnda planerna genom jämförelse av århundradens erfarenheter, genom iakttagelser av det politiskt-ekonomiska livet och de sociala vetenskaperna - med ett ord, genom andan av de lagar som är orubbligt fastställda av själva naturen för reglering av de mänskilga förhållandena.

5. Direkta arvingar kommer ofta att åsidosättas vid besättandet av tronen, om de under lärotiden visat anlag för lättsinne, svaghet och andra maktförstörande egenskaper som gör dem oförmögna att regera och om de i sig själva är olämpliga för den kungliga bestämmelsen.

6. Endast den som är obetingat skickad att bli en fast, om ock grym regent, kommer att få motta regeringstyglarna av våra vise.

Men Pilatus lät ock göra en överskrift och sätta upp den på korset; och den lydde så: "Jesus från Nasaret, judarnas konung."
Den överskriften läste många av judarna, ty det ställe där Jesus var korsfäst låg nära staden: och den var avfattad på hebreiska, på latin och på grekiska.
Då sade judarnas överstepräster till Pilatus: "Skriv icke: 'Judarnas konung', utan skriv att han har sagt sig vara judarnas konung."
Pilatus svarade: "Vad jag har skrivit, det har jag skrivit."

- Johannes 19:20-22

7. Om monarken, genom sjukdom, skulle försvagas i sin viljekraft, eller på annat sätt bli olämplig för tronen, bör han, enligt lag, överlämna regeringstyglarna i nya, kraftigare händer.

8. Regeringsplanerna för monarken för den löpande tiden kommer att vara okända t o m för dem som kallas att vara monarkens närmaste rådgivare.

9. Endast konungen och de tre personer som invigt honom ska känna till det kommande.

10. I konungens person, som med orubblig vilja behärskar sig själv och mänskligheten, kommer alla att se själva ödet med dess outgrundliga vägar. Ingen kan veta vad monarken önskar uppnå genom sina förehavande och därför dristar sig ingen att ställa upp hinder på hans outgrundliga vägar.

11. It is understood that the brain reservoir of the king must correspond in capacity to the plan of government it has to contain. It is for this reason that he will ascend the throne not otherwise than after examination of his mind by the aforesaid learned elders.

12. Det är klart att monarkernas förnuftskälla måste motsvara den däri inrymda regeringsplanen. Det är därför som han kommer att tillträda sin regering endast efter undergången prövning inför ovannämnda vise.

13. Denna terror var nödvändig för oss under en tid så att båda dessa krafter var för sig skulle komma under vårt inflytande.

14. Den judiske konungen bör inte stå under sina passioners herravälde, allra minst under sinnlighet; inte i något avseende bör han låta de djuriska instinkterna få makt över hans förnuft och hans karaktär. Sinnligheten upplöser, säkrare än något annat, förnuftsgåvorna och klarsyntheten och leder tankarna till den sämsta och mest djuriska sidan av människan.

15. Mänsklighetens stöd i världshärskarens person av Davids säd, måste pålägga sitt folk, som offer, alla personliga böjelser.

16. Vår härskare bör vara exemplariskt oförvitlig.


Undertecknat av Sions representanter av den 33:dje graden

 

Post new comment

The content of this field is kept private and will not be shown publicly. If you have a Gravatar account associated with the e-mail address you provide, it will be used to display your avatar.
CAPTCHA
This question is for testing whether you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.
8 + 1 =
Solve this simple math problem and enter the result. E.g. for 1+3, enter 4.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Syndicate content