av Lars Österman - Hufvudstadsbladet, debattsektionen, 19.1.2002. Länkar tillaggda av 100777.com

Flera insändarskribenter har ohämmat lovordat den påstådda demokratin i USA. Frågan är dock ytterst komplex.  Att folket har en i grundlagen tryggad rösträtt, och kan rösta fram ett nytt ansikte till Vita Huset vid missnöje över politiken, är i sig bara en petitess. En helt annan sak är att varken folket eller demokratin äger några medel med vilka man kan få inblick i det gråa eminensgarde som de facto styr landet genom att påverka presidentinstitutioner och dess oparlamentariskt sammansatta administration-regeringen. Detta sker i praktiken genom t.ex. rådgivare, vicerådgivare, diverse kommitteer, s.k. think tanks (CFR, TC [Trilateral Comission], Bilderberggruppen) och ett otal andra semipolitiska sällskap med en påtalat hemlig agenda.

USA är även en nation som har ett otal andra halvoffentliga organisationer och instititioner ivilka inte ens president och ministrar ges alltför mycket insyn. Exempelvis FED, CIA, NSA, NRO, FEMA, IRS m.fl. Tex. NSA:s agerande genom det globala ECHELON-avlyssningssystemet verkar vara helt utom demokratiskt kontroll. CIA:s långvariga och som känt demokratiskt okontrollerbara roll i internationelIknarkhandel, vapenaffärer och "black budget" finansiering av USA-vänliga kuppmakare i länder med strategiska naturresurser är i dag närmast ökänt - Panama, Iran, Irak, Saudi-Arabide, Afghanistan m.fl. Likaledes har flera senatorer och kongressledamöter förgäves krävt insyn i den s.k. centralbanken Federal Reserves bokföring. Något helt obegripligt kan man tycka.

Militären är till stora delar en stat i staten, som dessutom äruppdelad i USAF, US NAVY, US ARMY m.fl. Ingen politiker har mig veterligen ansett sig ha sett röken av någon demokratisk insyn i vad som försiggår i diverse baser. Vissa baser existerar inte ens officiellt - som ökända Area 54 i Nevada. 'National Security" heter det som känt. I dess namn anser man sig ha berättigande till vilka åtgärder som helst.

Rymdstyrelsen NASA och dess oförklarliga förtegenhet har lett till att NASA blivit känt som "Not-A-Straight-Answer" om man från senat- eller kongresshåll krävt demokratisk insyn i vart pengarna egentligen tagit vägen.

Och astronauterna har alla militär status och fullständig tystnadsplikt. Man kan bara undra vilka hemligheter de måtte bära på då rätt många hemfallit till spriten eller tagit sina liv i förtid. Medborgarna har dock igen insyn ideras privata erfarenheter ute i rymden då de blånekar, vägrar kommentera och hänvisar till NASA:s officiellatalesmän. Boken Dark Moon. Apollo and the Whistleblowers av David Percy, (Aulis Publishing 1999) ger anledning till en hel del frågor gällande vad som är sant och osant visavi månfärderna som gjordes under kalla krigets hetaste period.

Skilj praktik från teori

Summa summarum: Inte att undra på att diverse konspirationsteorier gällande USA-förehavanden florerar-och med all anledning. Närmare 60 procent av amerikanerna tror att federalmyndigheter på ett eller annar sätt direkt själva var inblandade i Kennedymordet. (Scripp-Howard News Service poll 1997)

Man bör således kunna skilja mellan teori och praktik då man granskar huruvida demokratins principer kan sägas vara gällande i dagens USA.

Nedan en kort samling citat som kanske kan belysa en del av problemet.

"En liten elit styr och ställer i America, inte massornas valda representanter', skrev akademikerna Thomas R. Dye och L. Harmon Ziegler i sin bok The Irony Of Democracy: An Uncommon Introduction to American Politics (Belmont,CA; Duxbury Press, 1975)

Författarna konstaterar vidare: "Nu i den industriella, vetenskapliga och nukleära tidsåldern, är livet i en demokrati - precis som i ett totalitärt samhälle - format av drygt en handfull män (egen övers. fr. eng.).

Även författaren Jim Marrs, konstaterar redan i inledning till i sin nyaste bok Rule By Secrecy , (Harper-Collins NY, 2000)

"Den i dag rätt så allmänna uppfattningen om att en liten och ytterst förmögen, styrande eliten oligarki - kontrollerar det amerikanska samhället, verkar vara väl underbyggd även då man studerar diverse fakta".

Tex. officiella statisktiskt uppgifter, visar hur de redan tidigare så enorma klyftorna mellan rik och fattig - tudelningen av av samhället, ytterligare bara stärks under senare tid.

Ett synnerligen intressant och sällan omdiskuterat faktum är att den amerikanska statskulden är enorm. Redan 1996 passerade den sex triljoner USD och ökningen fortgår. Samtidigt himlar sig dagspressen i dag över t.ex. den argentinska på (bara) 880 mrd USD. Enligt vissa uppgifter betalar amerikanska staten i dag årliga räntor på närmare 300 mrd USD, d.v.s. mer än den sammanlagda inkomstskatten bringar. Många anser att Federal
Reserve är boven i dramat.

Fed är odemokratiskt

Den s.k. centralbanken i USA, Federal Reserve - folkligt kallad Fed är nämligen ett synnerligen odemokratiskt kapitel för sig - en stat i staten och till hundra procent ägd av privata banker - en del t.o.m utländska. Edward Griffin beskriver i sin bok The Creature from Jekyll Island (Am Media 1994) hur den oåterkalleligen kom till, genom närmast skandalösa förfaranden-två dagar före jul år 1913.

Senator Barry Goldwater (rep.) konstaterade i slutet av 80-talet: "De flesta medborgare har ingen som helst uppfattning om vad de internationella investeringsbankerna sysslar med. Och bankirerna vill mer än gärna ha det så. Vi noterar alla på ett mer eller mindre suddigt plan att speciellt Rothschildarna och Warburgarna i Europa, samt husen J.PMorgan, Kuehn, Loeb & Company, Schiff, Lehman-för att inte tala om huset Rockefeller förfogar och kontrollerar förmögenheter av helt ofattbara mått. Hur dessa släkter kommit över denna vidsträckta penningmakt och hur makten implementeras på ett globalt plan, är ett fullständigt mysterium för de flesta av oss. (...) Vår förvirring blir inte mindre av att det går att påvisa att dessa samma privata intressen i praktiken både äger och styr den amerikanska centralbanken - Federal Reserve" (Jim Marrs s.12)."

Slutligen några tankar av den store innovativa tänkaren R. Buckminster Fuller som även han sent omsider insåg att USA styrs av mäktiga män bakom kulisserna. Han skrev kort före sin död år 1983:

"USA styrs ingalunda av dess skenbart demokratiska administration. Ingenting måtte vara mera ömkansvärt patetiskt än den roll USA:s president måste spela, då hans verkliga makt är ungefärlig noll. Men det oaktat, förmedlar massmedierna fortsättningsvis en bild av att allt är som det skall och att presidenten har en i grundlagen definierad suverän maktposition häri USA 7, (Jim Marrs; s. 14).

Kritik från många håll

Bland oss vanliga dödliga, mindre noterade tänkare, påvisar den fortsatta oklarheten kring händelserna i säg, Roswell 1947 och Dealey Plaza 1963 att den så ofta lovordade demokratin i det lovade landet bakom Atlanten de facto nog i det närmaste är "non-existent". Dylikt hör nog enbart totalitära stater till - och kanske även skendemokratiska. Och vad viktigast: kritiken kommer från hela det politiska spektret: från vänsterintellektuella regimkritiker som t.ex. Noam Chomsky till kristna ytterhögerns evangelistpolitiker Pat Robertson och många fler.

Dessa ord skall ingalunda tolkas som om jag vore negativt inställd till USA eller dess folk. Tvärtom. Kritiken ovan är på att allmänt plan och är riktad mot de diverse maktcentra som likt cancersvulster håller på att suga ut Amerika och dess folk liksom den övriga världen genom sina tentakler i bl.a. Världsbanken, IMF och Nato. Liknande processer med i stort sett samma mönster försiggår på annat håll, men i sitt slag är bristen på demokratisk insyn allra sämst i supermakten USA. Tyvärr. Och enligt min egen syn exporteras systemet till alla Natoländer som till stor del härmed infiltreras av USA-negativa maktfullkomliga element. Militärens egocentriska krav på "national security" används som självskriven täckmantel.